Marc Broos

Marc Brooss bild

Personlig_information

URL till hemsidan
http://connect.to/CIA
Förnamn
Marc
Efternamn
Broos
Adress
Alma Löv Museum, numera CIA Smedsby 108
Postnummer
686 96
Stad
Östra Ämtervik
Land
Zweden
Övrig information

email
almamus@telia.com
hemsida
Connect.to/CIA

TACK FÖR STIPENDIET
Det fanns kanske inte så många fäder som i början av 1900 talet trodde på, och stimulerade sina döttrars konstnärliga begåvningar. Det var mer något för killar, fast knappast det. Men den konstintresserade Åke Nerman som föddes 1886 trodde helhjärtat på dotter Peggys begåvning. Han skapade ekonomiska möjligheter så att hon kunde ägna sig åt sitt konstnärskap. Peggy född 1923 var sin fars dotter och skänkte i sin tur mycket generöst en stor summa pengar som andra konstnärer genom stipendier kan få del av. Tack Peggy, tack Åke.

Under åren i Värmland har jag tagit emot ett antal stipendier och andra belöningar, så gott som alla kom utifrån.
Jag känner mig därför väldigt hedrad att få ta emot detta mycket speciella värmländska stipendium. Framförallt för att jag är en i raden efter första stipendiaten Gunvor Nelson som jag beundrar.

Jag är glad att jag tydligen uppfyller kriterierna om konstnärliga kvalifikationer. Medan jag alltid har känt mig hemma i Värmland har jag en känsla av att mina verk ibland, inte alltid trivdes på landet, inte kände sig riktig hemma. ”Detta är inte konst, det är jippo” tyckte fd. Värmlandsmuseums intendent i samtal med ordförande för bildkonstnärsfonden. ”Du måste vara kompis till Marc Broos” sa en styrelsemedlem i Värmlands Konstförening till jurymannen som tog med broos verk på höstsalongen, hur annars skulle verken kunna komma med. Ofta påkostade speciellt för höstsalongen gjorda verk som kände sig vilsna, ibland tror jag tom störde dessa lugna hösttillställningar i vilka verken deltog under 25 år. Men kanske trivdes ändå dessa ”utvandrare” bland verk som talade ett annat språk, vem vet. Hon var nog mer storstadsmänniska var hon stortrivdes bland lika- och oliksinnade och det må vara. Man kan inte få allt. Arenan var årliga Stockholm Art Fair, konstmässorna i Stockholm. ”Du är min enda konkurrent på denna mässa” sa Kjartan Slettemark, utklädd till pudel när han träffade den smokingklädda figuren som gick omkring med en barnvagn med uppochnedvända figurer i denna. ”Utan dig är denna mässa en enda grå massa” sa Ulrika Knutsson när hon mötte konstmässans ”städare” med videokamera på sopborste och text ”Keeping the world free from dirt” – ”ASC Assocation for Social Contribution” på ryggen. Bland hundratals utställare, kollegor, konkurenter om uppmärksamhet hamnade aktionerna ofta i mediafocus. I Christofffer Barnekows SVT Kulturnytt sjöngs ”I Holland står ett hus”, medan kaniner ropade ”Art is investigation, art is blub blub” i Carsten Thurfjell´s Kultur på P1 och TT Spektra spred något år bilder och text över hela landet.

Trettonåriga projektet Alma Löv, en passion som nästan blev en besatthet begravdes förra året när hon stod på topp. Det var bra, det blev inte ett livsprojekt som många trodde. Hade efter Alma tänkt att ta det lite lugnare, kanske leva upp till Anders Zorns devis ”att leva det sorglösa livet.” När Alma var begravd viskade en röst, Almas röst ? från underjorden som ”tvingade” att starta en verksamhet och såklart håller man sig i Almas närhet måste det bli underground. Det blev CIA Center for Interactual Art, konstens underrättelse verksamhet med allt från hemliga agenter till medlöpare och angivare. Alma Löv som tog codenamnet ArmaRoev styr handlöst den nya verksamheten(alltså inte med järnhand).

Peggys stipendium får enligt testamentet användas ”efter stipendiatens gottfinnande och för att få arbetsro”. Jag tänker inte på någon avkopplande semesterresa men ”finner det för gott” att använda stipendiet ur fonden till instiftandet av en ny fond. ”CIA´s konstfond”. Denna fond delar under ett antal år ut stipendier. Inte alla konstnärer, men bara CIA agenten med codenamn Sjoelbak kan söka stipendier till projekt. En kommité bestående av ArmaRoev bestämmer om stipendiet delas ut till sökt projekt. För erhållande av stipendium skall hänsyn tas till enbart konstnärliga kvalifikationer.
Är det inte fantastiskt att varje år kunna få ett stipendium om man håller måttet förstås. Uppmuntran behövs och den bästa uppmuntran kommer inifrån, att klappa sig själv på axeln eller huvudet. Tro att du är något.

2012 kommer för första gången att beviljas medel ur denna fond, Då öppnas ett CIA kontor i Stockholm. Agent Sjoelbak behöver bla. en ”uniform”, dvs en, ska man säga Svensson kostym och andra attribut, så att både agenter och andra känner eller känner inte igen agenten. Kontoret kommer att öppnas på Kulturhuset i Stockholm i samband med nästa års konstmässa, Supermarket feb. 2012. CIA verkar med stor öppenhet, ”att verka men synas”, detta är CIA´s arbetsmetod för att nå fram till mål, sin uppgift, med sikte på det ofarliga inom och utanför konsten. Vad gäller i stipendiets nämnda arbetsro. Arbetsro är en förutsättning för skapandet, även om det alltid finns ett stort mått av oro som liksom ingår på köpet och i uppdraget att ro i land ett projekt, ett uppdrag.

CIA´s verksamhet planeras med bla. uppförande av Fassbinderautomat på Paleis Oranjestraat, CIA-kontor i Stockholm, värvning av agenter, ny hemsidestruktur, planering workshops , installation-disputation agenter som pecha kucha i Paleis Oranjestraat etc.

*CIA Information och organisationsplan om CIA finns på hemsida http://connect.to/CIA
och på Supermarkets hemsida:
http://supermarketartfair.com/content/cia-center-interactual-art

CIA
Paleis Oranjestraat
68696
oestra aemtervik
Sweden
070 2608506
http://Connect.to/CIA

CIA Center for Interactual Art - Konstens underrättelse verksamhet

Alma Löv a nowhere girl from a nowhere country föddes under Stockholm Kulturhuvdstadsåret, dog 2011 endast tretton år gammal. Hon begravdes på den nyöppnade begravningsplatsen för konst Burial A lX. Ur jorden uppstod CIA Center for Interactual Art. Alma löv med Codenamn Arma Roev styr som gen. dir. från underground den nybildade underrättelse verksamhet för konst. CIA har redan kritiserats hårt för sina metoder, att med konsten som vapen få igenom sitt mål och för att få reda på sanningen och fiktionen. CIA har även försvarsuppgifter.

CIA är indelat i fyra avdelningar:
Underrättelse, ansvarigt för insamlandet av upplysningar. Underavdelning Art Defense
Operationer, ansvarigt för hemliga operationer med sikte på det ofarliga som är största hotet.
Vetenskap och teknik, ansvarigt för den tekniska utvecklingen och nya rön, forskning.
Administration, som förutom administrationen också ansvarar för personalens välbefinnande.
Public & Education, workshops, seminarier, uppträdande,visningar, utbildningar, publik verksamhet.

En person som är anställd och tränad inom byrån kallas internt för officer medan en person utanför byrån som rekryteras till att arbeta för CIA kallas för agent. Att verkas men synas är CIA´s arbetsmetod. Under kommande året kommer diversa agenter, angivare och medlöpare att värvas bla via värvningskampanj på YouTube. 2012 ska ett antal redan utnämnda agenter disputera i Paleis Oranjestraat. Deras rapporter blir disputationsunderlag och kommer att publiceras in The Good Book.

De flesta interna men även publika aktiviteter utförs i och på huvudkontoret Paleis Oranjestraat OestraAemtervik. I anslutning finns Hotell Tawotws Take A Walk on The Wild Side och ett sanatorium. På området finns även ett sextontal paviljonger som kommer att inredas våren 2012. Aktiviter, workshops seminarier föreställningar annonseras via hemsida Connect.to/CIA och andra internet media. Våren 2012 invigs även världens enda och första begravningsplats för konst Burial IX. Februari 2012 öppnas ett CIA kontor på Kulturhuset i Stockholm.

Manager: Arma Roev
Global operation Supervisor: Sjoelbak
Home Office Boss: Sweet Siss
Agent Vlees: East Asia
Agent Kaas: Kop: Latin America Anglo America
Agent Baron Samedi: Carribeani
Agent Pavel Jong: former USSR, EG, Turkey (Agent Pavel: Turkey, Albania)
Övriga:
Medlöpare & Angivare
vakant:Agent Willem Butt: West AsiaAgent Olie: North Africa:Agent Bollen: Sub Saharan Africa Värvningskampanj pågår , värvningsfilm på youtube

Hälsar
CIA agent Sjoelbak

Center for Interactual Art
Konstens underrättelse verksamhet. Hemsida: Connect.to/CIA

Curiculum_Vitae

Utbildning

Kungl.Konsthögskolan s´Hertogenbosch Holland
bild höger sida: Paleis Oranjestraat

Konstinriktning
ja
Stipendier

Konstnärsnämnden projektbidrag 2011
http://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=14179
Konstnärsnämndens Dynamostipendium 2007
Fröding Stipendium 2007
Bror Eijve Stipendium 2006
Stiftelsen Framtidens Kultur projektbidrag under flera år
Bildkonstnärsfonden Konstnärsnämnden två åriga stipendium 2005
Per Liljenbergs Fond 2005
SKR Diplom 2003
Bildkonstnärsfonden Konstnärsnämnden projektbidrag flera år.

Separatutställningar/projekt

Se nedan : Offentliga arbeten

Urval div projekt,utställningar:
2011 CIA Center for Interactual Art - Konstens underrättelse verksamhet, start juni 2011
2012 Den Varma Handen Inre Hamnen Karlstad 6.5 m. skulptur (ej finansierat än)
2011 Välkommen installation Hammarö Folkets Hus Skoghall
2011 BURIAL GROUND X Konstens begravningsplats CIA projekt
2011 Landet utanför CIA- seminarium
2010 Var finns konstverket permanent verk Konst på Hög Kumla
2009 bygger TAWOTWS Hotell & Sanatorium
2008 Supermarket Stockholm Almamonter
2007 - 2008 Bygger Galleri TAWOTWS Take a Walk on the Wild Side
2007 Jesus Died for nothing I suppose -installation Kafkahuset
2007 Uppför Konsthall Paleis Oranjestraat med tio salar
2007 Storfors "Interiörer"- samlingsutställning
2007 Planeringsresa Glasgow School of Art
2006 Zurich Art Fair Schweiz
2006 Galleri Billing Baar Schweiz installation-video-måleri
2006 Stockholm Art Fair
Konstmässans "special guest" visas installation "ME- SIXTY YEARS"
Ur alla privata fotoalbum togs samtliga bilder på vilka Marc Broos förekom. Totalt 500 bilder, alla i samma format placerade
på 100 metallhyllplan på en järnställning som formade ett U-rum på konstmässan

Kontakt Marc Broos
Adress The A.L.Museum of E & U
Post Smedsby 108 Östra Ämtervik 68696
Sweden
Tel.Fax 0565 30046 0565 30056
E.post mailto:almamus@telia.com
Homepage http://fly.to/almalov
Se nedan offentliga arbeten

Samlingsutställningar/projekt

MARC BROOS
Bildkonstnär, född 1945 i Eindhoven i Holland. Bosatt i Smedsby, Östra Ämtervik tillsammans med konstnär Karin Broos född 1950 i Uppsala. Han studerade vid Kungliga Konsthögskolan s´Hertogenbosch, Holland. Kom till Sverige 1975.

2011 nytt nytt
CIA anställer juli 2011 första hemliga agenten codenamn Vlees (Albert G Löv) se nya hemsida
connect.to/CIA Alma blir chef för CIA och styr från undervärlden

1998 – 2010 The ALMA LÖV MUSEUM of E & U (experimental & Unexp.) Marc Broos verk The Alma Löv Museum of experimental & unexp. Art ett never-ending ? konstprojekt, ett socialt allkonstverk startade 1998 som ett kulturhuvudstadsår projekt. Projektet överlevde året och almalöv hade utvecklats till en liten lysande stjärna på den svenska konsthimmeln, sen plötsligt sommaren 2010 kändes projektet färdigt och las ner. Projektet har under tretton års tid fått mycket uppmärksamhet av media. Nationella och internationella tongivande konstnärer deltog tillsammans med lovande yngre konstnärer årligen i almas experimentella konstprojekt. I dessa projekt deltar Marc Broos anonymt eller under annat namn som tex. Gina Fallacio, Friedrich Volt. Hemsida fly.to/almalov.

2011 Startar CIA Center for Interactual Art - Konstens underrättelse verksamhet. I dessa entrepreneriella tider när konsten tenderar alltmer att bli en trivselfaktor är det kanske dags att följa Almas öde och gå underground.
Konstprojektet blir ett pärlband av olika inslag, tillslag, uppslag, utslag. Projektet blir möjligt tack vara ett generöst bidrag från Konstnärsnämnden Sveriges bildkonstnärsfond (april 2011)

2011 ”OM KONSTEN ÄR TILL FÖR ATT BEDÖVA, ATT FÅ OSS ATT GLÖMMA VARDAGEN, DÅ VORE ETT HAMMARSLAG I SKALLEN DEN BÄSTA KONSTEN” Performance, slag med hammaren i skallen, som utförs av dem som förvärvar verket. Komplett med äkthetsbevis med foto av händelsen samt hammaren. Presenteras 2010 samt på facebook 2011. Intäkter går till CIA´s projekt Bodyguard for Art. För äkthetsbevis, mer info se sidan 23
(CIA Center for Interactual Art – konstens underrättelse verksamhet.)

2011 ”EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD” Ett internet/facebookprojekt. De som vill bli ägare av verket skriver ner etttusen ord och hänger detta verk på väggen. Vid verket titeln som är samma ”etttusen ord” med undertitel ”En bild säger mer än tusen ord. Använd ord ord ord ord (tusen gånger) eller valfria ord. Efter tillsänt foto till Marc Broos skickas äkthetsintyget, se sid.23

2011 STORM I ETT VATTENGLAS presenteras som ett facebook projekt. Skaffa ett vattenglas , fyll detta med vatten och ställ en fungerande bordsfläkt som blåser mot vattenytan framför glaset. För äkthetsbevis, info se sidan 23

2011 ALMA BEGRAVNING- en performance, happening i Paleis Oranjestraat i anslutning ordnas ett seminarium.

2011 SEMINARIUM ”LANDET UTANFÖR” Deltagare: recensenter, konstnärer, författare, almaister.

2011 BURIAL GROUND X Inrättande av CIA Burial ground. Konstens begravningsplats bland Alma Lövs sexton paviljonger. Det finns konst som blommar kort som får en för tidig död eller också får den en förtjänt död alldeles för sent. Det finns konst som själv berövar sig livet. Ja det finns så många sätt, det finns så många anledningar, det finns så mycket tragik och så mycket glädje. Världens första och enda begravningsplats för konsten. Komplett med gravstenar, kors, kapell, krematorium, minneslund etc. Första begravning av ett antal verk av några konstnärer sker i anslutning till Alma begravning runt midsommar 2011.

2011 FRUKOST I DET GRÖNA. Utsmyckningsförslag Karlstad Kommun. Med Edouard Monets kända bild ”frukost i det gröna” som inspirationskälla inbjuds varje helg under sommaren två par på en frukost i tex. Sandgrundsuddens park bakom museet i Karlstad. De får en filt och välfylld picknickkorg. Projektet dokumenteras, fotograferas och blir en utställning. bok. Förslaget lämnades jan 2011. Monets målning hälsades med ett ramaskri av den samtida kulturopinionen Detta berodde i huvudsak på de kvinnliga gestalternas oförblommerade nakenhet, som uppfattades som ytterst stötande av en publik som kunde uppskatta öppen erotik endast om den hade den rätta klassiska dräkten.

2010 ”VAR FINNS KONSTVERKET?” När Marc Broos blev tillfrågat att utföra ett verk på ”Konst på Hög” Kumla tyckte han att det redan fanns (för) många konstverk och han valde att gräva ner en modell av Österrikares Josef Fritzls källare, ett verk med titel .”Var finns konstverket ?” Marc åkte några månader senare ner till Kumla för att leta efter verket. Och där står han kvar med Lars Lerin, konstnär och fru Karin Broos som plastfigurer. Han stående med handen obvanför ögonen och kollegorna sittande på en parkbänk i naturlig storlek. De letar med blicken efter Marc Broos konstverk. Gruppen är alltså inte själva verket. Placerades på ”Konst på Hög” i Kumla som permanent verk 2010. SVT Kobra dec.2010.
http://www.kumla.se/boende-i-kumla/kulturupplevelser/konst-pa-hog.html

2010 HOTELLPROJEKT TAWOTWS. Uppförde en av världens två sjustjärniga hotell, TAWOTWS, Take a Walk on the Wild Side i Paleis Oranjestraat. Totalt fyra hotellrum som även fungerade som utställningsplats.

2010 SANATORIUM TAWOTWS med plats för åtta patienter uppfördes och invigdes 2010. Anläggningen finns i anslutning till Paleis Oranjestraat komplett med café och stor svävande balkong med utsikt över sjön Fryken, byggd på åtta meters höjd.

2010 CIA CENTER FOR INTERACTUAL ART. startar gruppen CIA, konstens underrättelseverksamhet. Verksamheten går ut på att inhämta, bearbeta och delge information och data för att ge underlag för beslut på olika nivåer. Samarbete konst, teater, film, musik, litteratur, filosofi etc. Lokaler Paleis Oranjestraat, Hotell TAWOTWS, paviljonger. Konstnären, konstprofessor Jörgen Svensson planerar ett Almafamily projekt 2011.

2010 KONSTVARUHUS BRAUN EN BROOS
Öppnar konstvaruhus Braun en Broos med totalt 400 egna målningar och objekt. Visades på Almalöv från golv till tak. Flera års samlade verk.

2010 QUEEN FOR ONE DAY
Installation installerades i Rottnerospark 2009. Blev bland ett tiotal verk av publiken utsedd till vinnare och fick vara kvar 2010. Verket bestod av en tron på en med blommande växter planterad kulle som blev drottningens kjol. Via en stentrappa kunde man klättra på tronen och man var Drottning, denna dag.

2010- 2011 DEN VARMA HANDEN Skissförslag skulptur båtbusshållsplats Karlstad inre hamnen. Att uppföra 2011. Verket ”Den varma handen” är 6,5 meter hög i betong eller polyester, En lång arm med välkommande hand, fingrar är ljusstakar med belysning.

2010- 2011 VÄLKOMMEN. Utsmyckning och utformning förslag entrén Hammarö bibliotek. Färdigt 2011. Video/skulptur.

2007-2008 ASC- ASSOCATION FOR SOCIAL CONTRIBUTION. Utbyggnaden Paleis Oranjestraat. Café, lokal för nya gruppen ASC- Assocation for Social Contribution i fd kostallet.

2009 Dropp- installation - performance. Varje dag vid bestämt klockslag la Marc Broos sig naken i ett ”badkar”, ett formutsågat frigolitblock. Ett bevattningssystem sättes igång och ur ett sextiotal små rör droppade en blodfärgad vätska på kroppen tills frigolitformen var helt uppfyllt, kroppen täckt och endast en del av ansiktet syntes. Visades i skogsdunge Almalövmuseum

2009 DON`T FOLLOW LEADERS WATCHIN PARKIN´ METERS installation, skulptur och ljud.
”HALLELUJA” en två meter lång rörlig präst som via rörelsevakt reser sig , säger halleluja, naturlig storlek, visades på olika platser, bla Stockholm Art Fair. Almalöv. Inbyggd vindrutetorkarmotor och kedjor med motvikt får prästen att resa sig upp och ned.

2008 SUPERMARKET Almalöv medverkar med egen monter på Supermarket i Stockholm. Installation med div konstnärer. Några verk blev utvalda till Biennal i Lettland.

2008 JAG ÄR SVENSK videoprojekt i samarbete med studenter från Broby Grafiska. På en video dök personer upp ur ”inget” tog några steg framåt, tittade in i kameran och sa: Jag är Svensk” och bilden försvann i ”inget”. Hundratal personer filmades. Ska ingå i utsmyckning Skoghall Folkets Hus.

2008 FRUKOST I DET GRÖNA.. Med Edouard Monets kända bild ”frukost i det gröna” som inspirationskälla inbjuds varje helg under sommaren två par på en frukost i tex. Sandgrundsuddens park bakom museet i Karlstad. De får en filt och välfylld picknickkorg. Projektet dokumenteras, fotograferas och blir en utställning. bok. Förslaget lämnades till Karlstad kommun. Monets målning hälsades med ett ramaskri av den samtida kulturopinionen Detta berodde i huvudsak på de kvinnliga gestalternas oförblommerade nakenhet, som uppfattades som ytterst stötande av en publik som kunde uppskatta öppen erotik endast om den hade den rätta klassiska dräkten.

2008 SOFFOR TILL KONST. Sex stycken soffor sponsrade av IKEA till sex konstverk. Permanent installation Almalövs café. Under sofforna verk av Gilbert & George, Jenny Holzer, Ernst Billgren, Jan Håfström, Denise Grünstein, Maya Eizin Öijer, Mari Saarinen.

2008 VAD VILL DU BLI NÄR DU ÄR STOR. En liten anteckningsbok på ett bord med stol. I boken skrev fyra hundra personer vad det ville bli när de skulle vara stora. Allt från djurpark tills att utan att vilja bli som sin mamma.

2008 Sound and Silence for Love and Aggression
Planer, skisser, modeller för ett planerat runt museum med atrium i mitten. En plats, ett boende för konstnärer och vänner.

2007 INTERIÖRER Storfors, Interiörer samlingsutställning. Skulptur, måleri.

2007 JESUS DIED FOR NOTHING I SUPPOSE, installation Kafkahuset.
seminarierum. Kent barbiedocka, bakvänt på ett träkors. Även Jesus i brons med bakspegel.

2007 GLASGOW SCHOOL OF ART –resa till Scottland. Resulterade i utställning på Alma Löv.

2007 WRITE ME A LETTER. Placerade tusentals visitkort på offentliga toaletter och andra ställen i hela Sverige med uppmaning att ta kontakt med M. Via email, tel, post. ”I want to be your friend, write me a letter.”

2006 Galleri Billing Baar Schweiz installation, video och måleri.

2006 PALEIS ORANJESTRAAT En artikel av Clemens Poelinger i Svenska Dagbladet med rubrik ”Marc Broos Kung i eget konstrike”gjorde att Marc Broos köpte år 2006 en lada från 1890 som byggdes om till Paleis Oranjestraat, konsttempel med ett tjugotal salar, rum, café, samlingssal.

2006 ME- SIXTY YEARS Stockholm Art Fair. Konstmässans, Special guest,(gratis monter) visas installation,. Ur alla privata fotoalbum togs ocensurerad samtliga bilder på vilka han förekom. Totalt 500 bilder, alla i samma format placerade på 100 metallhyllplan på en järnställning som formade ett U-rum på konstmässan,

Konstmässan II, Designade sexkantmonter, bjöd även in Värmlands Museum, Kristinehamns Konstmuseum, Rackstad Museet, Laxholmen, museer som i var sin tårtbit deltog på konstmässan.

2006 IT IS WHAT IT IS- IS IT THAT IT IS? THATS WHAT IT IS! organiserar Konstbiennal på Alma Löv Museum, sexton konstnärer deltog.

2006 I WANT YOUR DREAMS
Uppmanade besökare att skicka in drömmar. Några skulle förverkligas. Hundratals drömmar skickades in via email, telefon, brev. Drömmarna skulle katalogiseras, soreteras efter rubriker. Tyvärr kollapsade hårddisken, alla drömmar gick upp i rök. Projekt på AlmaLöv .

2005 WHEN I GROW UPP I WANT TO BE A LADY, installation(med ljud) om önskningar, ”vad vill du bli när du blir stor” i Almapaviljong.
I en liten bok skrev besökare vad de ville bli när de blir stor.

2005 VIDEOWORKSHOPS Organiserar en serie tvådagars filmworkshops på Alma Löv med filmare, skådespelare som alla bodde på Almalöv. Bla one minute filmer.

2005 SEXTIO ÅR. Ur alla fotoalbum kopierade M bilder på vilka M fanns. Från födseln till sextioårsdagen. Det blev ocensurerad 450 foto alla i samma format uppställda på femtiotal metallhyllor. Visades Stockholm Art Fair samt på Almalöv.

2005 ROW ROW ROW YOUR BOAT gently down the stream
Genom fönster i hästvagnen såg man in i den mörka vagnen, i denna en häst ätande hö , närbild på hästhuvudet som svängde sakta och sjöng ”row row row your boat gently down the stream, merely, merely, merely, live is but a dream.” DVD monitor och ljudinstallation. Bla på Almalöv Museum

2004 ACCIDENTS HAPPENS, En mobilinstallation, barnvagn, två kvinnor, en nedstörtande upp och ned i vagnen, ljudanläggning med olika ljudboxar med barnskrik och videokamera, iklädd smoking. Marc Broos gick omkring i fem dagar på konstmässan. (Du är min enda konkurrent på denna mässa” sa Kjartan Slettemark.) ”Utan din installation är denna mässa en enda grå mässa”- Ulrika Knutsson.

2004 ART IS INVESTIGATION Värmlands Museum. Ett försök att förklara konst for höstsalong publik. ”Art is investigation, art is sublimation, art is blub blub…” högtalare, bandspelare med rörelsevakt.

2004 ”JUST LOOK AROUND”
Museet Karlstad, installation med stol och vagnshjul, pekande kvinna och en högtalarröst som var femte minut ropar ut, ”JUST LOOK AROUND”

2004 EN MASSA KONST PÅ HÖG Konst på Hög, Kumla. Mycket rörig installation med ljud en massa figurer, foto, målningar, ett träd med blommor, texter i ARKEN.

2004 ACCIDENTS HAPPENS, gick runt under fem dagar på Stockholm Art Fair med en barnvagn med ACCIDENTS HAPPENS ljudinstallation med ljud av gråtande baby och en kvinna som stod upp och ned i barnvagnen, ramlat ner från femte våningen. Utan detta verk är hela mässan en enda grå mässa var Ulrika Knutssons kommentar medan Kjartan Slettemark som Marilyn Monroe berättade att han såg Marc Broos som sin enda konkurrent på Art Fair

2004 Thats Life Live DROPPINSTALLATION Almalöv Museum
I ett stort figurutsågad frigolitblock med droppanläggning la Marc sig varje dag naken en halvtimme i blocket/karet medan det droppade röd väska ur fyrtiotal droppande munstycken.

2003 AFFISCHERING FÖRBJUDEN
En affisch som ingen skulle ta ner. Ett hundratal affischer med just denna text, Affischering Förbjuden, sattes upp på olika platser i Karlstad. Affischen kunde även laddas ner från internet för att kunna sättas upp av intresserade på olika platser i andra städer, fanns till exempel i Göteborg och Karlstad. Konstprojekt offentliga toaletter.

2003 KEEPING THE WORLD FREE FROM DIRT Stockholm Art Fair. Marc jobbade i landstings rock som en till städare utklädd jugoslavisk läkare på Stockholm Art Fair. Utrustad med sopborste och videokamera på kvasten riktat mot golv städade han alla montrar under fem dagar. Städade bara hos gallerister som inte hade skräp på väggarna. Anställd hos ASC Assocation for Social Contribution. Filmade en hel dag (kvinnodagen 3 mars) alla golv med videokamera monterad på sopborste. Blev en arbetsdag, åtta timmar film.
Visades på SVT- Marc fick gratis lunch hos invandrare som var läkare och drev en pizzeria. Jobbade någon dag svart i svarta kläder. Bla. Ulf Rollof anlitade denna städare.

2003 TRYING TO PUT THE TOILET IN THE TOILET Rackstadmuseet., Installation med två toaletter plus video, Times goes by so slowly. Försökte spola ner en toalett i en toalett.

2003 ACK VÄRMELAND DU SKÖNA ,Kyrkeruds Folkhögskola.
Femtiotal med visselpipor försedda elever lärde sig att vissla, Ack Värmeland du sköna. En student blev utsedd till dirigent. Spelades in på skiva.

2003 ”GARDEROB” Karlstad Universitet, Installation med flera hundra klädesplagg med musfällor och svart black i fickorna hängdes upp i den ofta tomma garderoben (skräck för stöld) på universitet i Karlstad. Det femtio meter långa verket slängdes av städpersonal i en container. Rubriker i tidningar ”60 meter konstverk borta” Meningen var att man vågade att hänga kläder när garderoben var befolkad.

2002 SMEDSBY KONSTAKT Startar Smedsby Konstakt (2002-2006) ett produktionsbolag som turnerade i Holland, Lettland, Danmark, Norge på olika konsthallar med större produktioner i vilka olika konstnärer deltog.

2002 I WANT YOUR DREAMS Projekt Arvika Festivalen. 4000 visitkort delades ut med förfrågan att skicka drömmar, flera hundra svarade.

2002 URSÄKTA KAN DU VISSLA? Rackstadmuseet. Två hundra personers tilfrågades ”ursäkta kan du vissla?” visslande olika melodier, inspelades på bandspelare.

2002-2001 I WANT TO BE YOUR FRIEND, WRITE ME A LETTER, Kortprojekt på offentliga toaletter, rastplatser Karlstad-Malmö. Kort placerades på olika ställen med uppmaning att skriva, maila till M.

2002 BRIGHT LIGHT . TV som ljuskälla, videofilm, filmade en 1500 watt strålkastare. Via tv´n som bara drar 50 watt kunde man nu använda sin tv som ljuskälla som gav mer ljus, energi än den energi den förbrukade. Denna uppfinning väckta uppmärksamhet hos lokaltidning som lagom inför jul gjorde ett större reportage. Visades på ljusmässan i Älvsjö.

1990- 2006 Medverkade med egen monter varje år på STOCKHOLM ART FAIR, senare med produktionsbolaget Smedsby Konstakt.
Smedsby Konstakt producerade utställningar som visades i Holland, Norge, Lettland, Sverige, Madagaskar.

2001 EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD undersöktes om en bild säger mer än tusen ord. Ett tusen studenter medlemmar i East Water Art Academy skrev med vit färg på en jätteduk var sitt ord. Tusen ord. Verket gjordes under tre månader på Almalöv.

2001 JURYBEDÖMD UTSTÄLLNING Denna bild, en duk på fyra meter gånger tre meter bestående av tusen ord lämnades in på jurybedömda höstsalongen på Värmlands Museet. Frågan var säger denna bild mer än tusen ord, mer än innehållet, tusen ord.

2001 I HOLLAND STÅR ETT HUS. Större bild och ljud installation med kollegan Hans Biezen. Hade fått montern sponsrat av Art Fair. Broos och Biezen sjöng en Holländsk visa och hade byggt upp fyra stora kanalhus, bestående av fyra hundra små målningar. Även IKEA plastgarderober med stora foton ingick i installationen. Inslag på SVT Kultur Christoffer Barnekow.

2000 PORTEN arbetade i diabasgruvan hos Björn Nordenhake i Broby, Skåne utförde bla. En större 2400 kg skultur i rödvånga granit. Denna skulptur visades i Borlänge och leasades av Malung kommun.

2000 THE ALMA LÖV COLLECTION
Inredde en monter på Stockholm Art Fair med fyra hundra verk, allt från video, skulptur, måleri, objekt.

2000 EASTWATER ART ACADEMY Öppnade Konstakademin EastWater Art Academy i Göteborgpaviljongen under Joseph Beuys motto, JEDER MANN IST EIN KUNSTLER.

2000 EXAMENS ARBETE. Etttusen studenter
Ett tusental personer som efter examenprov, en lite vinkande figur i lera med uppmaning att inte använda fantasin bara jobba efter förebild fick högskolediplom, utvecklingssamtal och inplastat konstnärskort, som ger rabatt på museer. Diplomet kopierades från Kungliga Konstakademin, även KRO´s plastkort kopierades. Jeder Kunstler ist ein Mensch var Martin Kippenbergers variant på Joseph Beuys Jeder Mensch ist ein Kunstler.
Det blev tusen vinkande lerfiguer som brändes i ugn och placerade i utställningsrum som studenternas examenprov.

2000 HARKONFERENS –TRYING TO EXPLAIN ART FOR A DEAD RABBIT. Stockholm Art Fair. Special Guest, fick gratis monter. Placerade en hästtransport på Konstmässan och i denna pågick en Harkonferens. Harar från 200 olika länder satt i vagnen och diskuterade om Joseph Beuys hade lyckats att förklara konsten för en död hare aktion. Art is investigation, art is blub blub blub. Besökare fick via mikrofon och högtalare blanda sig i diskussionen. Intresserade kunde adoptera en hare, Ska det vare en hare, från något land och blev inskrivna i adoptionsregister, fick adoptionsvbevis och en målning på en hare. Omkring 400 personer deltog. Stockholm Art Fair.

2000 ”JAG” Höstsalong Museet Karlstad. Fyra meter höga bokstäver JAG privat verk med två vakthundar i brons. Salongens största verk plus salongens minsta verk, verket; Vi. En plastpåse med två gummisnoddar och sex spik så att man med bifogad Bruksanvisning själv kunde spika upp och sätta upp ordet ”vi” à la IKEA - 20 kronor verk. Vi , för alla, utan värde.

1999 ? ELECTRIC LIFE
Dokumenterade alla elektriska apparater i hemmet, ställdes ut som installation med hundratals foto på Värmlands Museum

1998 – 2010 ALMA LÖV MUSEUM ett socialt konstprojekt. Startade 1998, Stockholm Europas kulturhuvudstadåret, Konstprojekt The Alma Löv Museum of experimental & unexpekted Art. Byggde sexton paviljonger i vilka årligen diverse konstprojekt visas.

1999 SOUVENIR. Stockholm Art Fair. Besökare fick ta någon av de 3000 julgranar som fraktades från Värmland till konstmässan. Ett kort med uppmaning att skicka information om utplaceringsplats följde med och skickades till TRAST. Det blev hundratals svar från olika länder.

1999 PORTABLE ART GALLERY. Detta år var han nästan inte med på Stockholm Art Fair. Fick abstinens besvär. Byggde ett mobilt galleri och gick omkring på mässan i fyra dagar med galleriet plus annex. I galleriet fanns bilder på alla gallerister sittande i sina montrar väntande på sina gäster. Fotograferat året innan. Ett hundratal akrylmålningar i mindre format.

1999 JUST CALL ME ANGEL, sex meter hög objekt och installation bestående av sexton uppstaplade ”explosiv”märkta militär kistor med motor i toppen av skulpturen med startknapp på marken, stor blodfläck under verket och ett foto av en fallande ängel… Tillsammans med Hans Biezen, BROTHERS IN ART Bidrag till Höstsalong museet. 1999

1999 CHOOSING YOUR PARTNER, Internationell Mailartprojekt Umeå. Hans bidrag bestod av gratis adressändringskort som han dagligen skickade till Umeå Konsthall. På kortet fanns olika förfrågningar om en partner. Detta bidrag blev av tidskriften 00-Tal utnämnd till det mest intressanta bidrag bland 1500 bidrag från hela världen.

1999 THERE ARE NO MORE TEARS IN THE LAND OF PAIN, Installation på Hagfors Folkets Hus. I fyrtio små kopparskålar låg ögonen i en vätska . Projektet väckte anstöt och plockades efter några dagar ner av arrangören.

1999 FÅR VIDRÖRAS Installation på Galleri Bergman. Verket bestod av hundra penisar i olika tillstånd i lera och visades i ett sk. herrum, ett rum på galleriet var herrar förr i tiden kunde titta på nakna kvinnor.
Galleriet tyckte att bilderna var opassande. Verket var jurybedömt och godkänt men galleristen vägrade att visa verket. Vi visar inte kissepinnar” var galleristens svar. ”Broos avsnoppad” på galleri blev tidningsrubriken.

1999 HUNDRA PENISAR visades istället på Art Fair-Stockholm, 100 för de stora, 50 för de små. Gick åt som smör , favorit bland kvinnliga gallerister. S kvinnoförening beställde flera stycken, på fråga om vilket tillstånd önskades blev svaret ”bara de är glada”.

1998 ATT ÄLSKA I NÖD OCH LUST
Målade av alla bröllopsbilder ur annonsen i Dagens Nyheter, Ett 60 tal spraymålningar. Visades Eksjö Konsthall 1998

1998 SAFE STREET Umeå. Performance tidigt på morgonen vid femtiden gick han med handdriven vagn, tryckte med pappersmassa och tillverkad lång smal pappermassaform hundratals vita mittstreck på en hårdtrafikerad gata i Umeå.

1998 STORM I ETT VATTENGLAS Reijkjavik Island, Nordiskt projekt. Större installation i nedlagd Isfabrik. Containerfynd och annat. Fick pris för verket STORM I ETT VATTENGLAS- en fläkt och ett glas med vatten, visades i Zurich, galleri Baar.

1998 N´ART . Större installation i isfabrik Reijkjavik Island, fraktades sedan med båt från Island till Sverige. Visades även i Hagfors. Installationen väckte protester från ett kommunalråd ”detta är inte konst” som citerades i tidningen.
Denna utställning blev något slags vändpunkt i Marc Broos konstnärskap och många saknade, pratade senare om tiden då han gjorde skulpturer i lera och uppskattade denna del av konstnärskapet mer än det som han skulle jobba med kommande två decenier. Leran las på hyllan för att sedan kanske 2011 tas i bruk igen.

1998 NAGELSKÅDERI Placerade Selma Lagerlöfs tånaglar i monter. Rubriker i Aftonbladet: ”De eviga frågorna om hur lång Strindbergs penis var i ”upprört tillstånd” berikas nu med ett annat litterärt klipp. Selma Lagerlöfs tånaglar i monter, prydligt uppradade på en sammetskudde…” ramaskri i VF;
”Äckligt” tyckte recensent Rune Engelbrektsson.

78- HÖSTSALONGER. Deltog under ett tjugo/femtontal år (tom 2007) årligen med ofta påkostade installationer på Värmlands konstföreningens höstsalonger på Värmlands Museum. Verk uppskattades föga av några styrelsemedlemmar, passade inte in. Marcs verk betraktades som jippo av museums intendent Björn Hedstrand. Att Marcs verk ofta hamnade på första sidan i lokaltidningar upprörde säkert en del.

Utsmyckningar:
Årjäng vårdhem.
Charlottenberg tandläkarklinik,
Eda Tandläkarklinik,
Örebro Polishuset,
Hagfors Gymnasium,
Landstinget kommuner, landsting.
Skulptur Freedom på Ingesunds Musikhögskola plockades för några år sedan ner och ligger i en källare.
Konst på Hög Kumla 2010.
Hammarö bibliotek 2011
Båtbusshållsplats Karlstad 2011
CIA 2011 projekt performance , happenings.
första projekt Alma Lövs begravning 2011.
Drivkraften bakom Alma Löv museet.

Stipendier: Konstnärsnämndens Dynamostipendium 2007.
utdelat av Sune Nordgren.
Fröding Stipendium 2007.
Bror Eijve Stipendium 2006.
Stiftelsen Framtidens Kultur projektbidrag under flera år. Bildkonstnärsfonden Konstnärsnämnden två åriga stipendier 2005.
Statens Kulturråd 2009.
Per Liljenbergs Fond stipendium 2005.
SKR Diplom 2003.
Konstnärsnämnden projektbidrag 2000.
Konstnärsnämnden 2006.
Jobbade på sjuttio,åttiotalet inom Värmlands Konstnärsförbundets styrelse och som ordförande för KRO Värmland.

Medlemskap:
TAC Total Art Control.
ASC Assocation for Social Contribution.
TRAST In Trast vi Tröst.
BIA Brothers in Art.
EWAP EastWater Art Productions.
EWAA East Water Art Academy.
AVF Almas Väninne Förening.
SK Smedsby Konstakt.
CIA Center for Interactual Art. 2011 gen. Dir. *
PALEIS ORANJESTRAAT EC Executive chef Alma Löv Museum
TAWOTWS Take A Walk On The Wild Side. hotellrörelse)
SANATORIUM supervisor
TAKE IT OR LEAVE IT Galleri i Palatset
BURIAL X, CIA´S begravningsplats entreprenör
BRAUN & BROOS 2010 Konstvaruhus
A.L. MUSEUM of E & U gen. dir.
De Wolk is Boven , Molnen är där uppe, öppnade galleri i Eindhoven på 70-talet (Galleriet låg på andra våningen, skylten var i form av ett enormt stort moln.)
Startade konsttidskrift AlmaMagasin/Almanacka 010. styrelseordf. AlmaBok (konstböcker 08) och AlmaFilm (film/dvd/ egen reprod. Utrustning 08)
Värmlands Konstnärsförbund.
*CIA ska i sinom tid lämna en hög
avslöjande dokument
(slowleaks istället för wikileaks)

CIA is an international non-profit organisation, a laboratory for examining art;
dissociating pattern and perceptual influences on oculomotor behaviour.
CIA organizes underground art projects
CIA publishes art-related submissions of private, secret, and classified media from anonymous
news sources and news leaks.

Text Simone Jacobi fil.dr.

almaprojekt 2009
"Gränslöst och spejsat"
recension DN Dan Jönsson
http://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/recension-dedikation-selmavarmland-wood-festival-1.912858
---------------------------------------------
"Sensuell Oas"
Aftonbladet Camilla Hammarström
http://www.aftonbladet.se/kultur/konst/article5617410.ab
---------------------------------------------
"Almariket gör publiken munter"
DN Jessica Kempe
http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/almariket-gor-publiken-munter-1.603265

Mediaröster om nedläggning Alma Löv:

DN 30 dec 2010
RUBRIK” ÅRET DÅ KONSTSCENEN VÄXTE ÅT ALLA HÅLL.”
Årskrönika av Birgitta Rubin som hade tre önskemål inför 2011
Tre förhoppningar inför 2011.
1. …att det privata konstexperimentet/museet Alma Löv inte
begravs, utan återuppstår i de värmländska skogarna
2. …att se utställningar av kvinnliga konstnärslegender som
Dorothea Tanning och Yahoi Kusama innan de hinner dö.
3. …att tunga, internationella konststjärnor som Anselm Kiefer
och Ai Wei Wei introduceras i Sverige.

BIRGITTA RUBIN Dagens Nyheter

Dagens Nyheter torsd 16 september 2010 KULTUR
INGELA LIND:
Alma Lövs sjövilda konstfest är slut efter tretton år.
Konst väcker alltid komplex av tankar och känslor. Men faktum är att dess lätt melankoliska och lite sjövilda atmosfär på ett ovanligt sätt huggit mig i hjärtat.
Alma Löv var en årlig utställningsfest med hundratals svenska och internationella konstnärer som mot alla odds, på landet utanför Sunne, skapade ett högtryck för alla former av experimentell konst. I sommar har det skrivits spaltmeter om stängningen av museet och den förgiftande konflikt mellan dess grundare Marc Broos och grannen, målaren Lars Lerin, som förmodas ligga bakom. Men också om uteblivna offentliga bidrag.
Klart är att det udda Alma Löv efter tretton år plötsligt på försommaren 2010 brakade igenom mediavallen. Därmed stormade publiken an. Nu stirrar jag på den smala biväg som blockerades när flera hundra besökare skulle parkera och som stryker tätt förbi de två grannarnas lador- den ena Alma Lövs skogstempellika utställningsarena och den andra Lars Lerins försäljningsplats.
Jag tror att bråket till stor del var en krock mellan två estetiska system. Mellan konstnärlig avantgardism och populistisk marknad.
etc, etc

Museum Alma Löv var ett personligt socialt konstverk. Ett lidelsefullt försvar för egensinne och för konstskapande utanför institutionernas byråkratiserande och nivellerande ramar. ”Om andra museer är för alla är vi ett museum för alla andra”, var dess fräcka devis.
Att Alma Löv Museum nu begravs rimmar helt med tidsandan.

INGELA LIND Dagens Nyheter
konst@dn.se

Göteborgs Posten 22 aug 2010
Mikael Van Reis Alma Lövs sista dans

Värmländska Alma Löv har sedan 1998 samlat svensk och osvensk samtidskonst till sommarutställningar strax söder om Mårbacka. Ett projekt som i sin generositet saknar jämförelser, men som nu ändå når finalen.

Efter tretton somrar i livet dansar nu Alma Löv bort över Frykens spegel. Marc Broos mäktar inte med att fortsätta verksamheten, särskilt inte utan ett gott allmänt stöd – den offentliga dumsnålheten vet mer sällan sitt verkliga pris. Det är förstås mycket krävande att varje år samla så många konstnärliga bidrag på en plats med denna ambition. Insatsen har varit lika varm som heroisk. Därutöver är Alma Löv närmast ett konstprojekt i sig att genomföra, inte primärt en institution att bygga à la sydsvenska Hishult eller Wanås. Marc Broos vill nog hellre kalla sig konstnär än entreprenör. Han signerar kollaget och ritar samtidigt om ett litet stycke Värmland söder om Sunne.

Ett lantligt Kunsthaus, men ingen ”konsthall”. Jag tycker just detta hus är ganska fantastiskt med sin säregna, trädoftande atmosfär av loge, filmstudio och galleri. Kan man bara stänga detta? Verkar svårfattligt.
Det är förstås sorgesamt men å andra sidan ligger det också i den provisoriska andans natur. Spontana idéer är viktigare än ideologier. Skalan är måttlig men idérikedomen ändå avsevärd. När man tröttnar gör man något nytt.
Holländaren Marc Broos har sannolikt några luftrötter i forna provierörelsen _och frihetliga tankar om sympatins makt. Alma Löv är därför lite gräsnära sjuttiotalsutopi uppstånden som tvåtusentalsmiljö. Här märks ju ingen pekuniär eller urban smartness, men en nyfiken koll på läget. Utställningarna byggs som en sorts växande vänkrets.
Kanske kändes konceptet färdigt för Marc Broos? Jag anar det. Fyrtio konstnärer bildar likväl ett personligt samtidsmontage som nu inte finns att se på annan ort. Och snart inte alls. Jag är ändå inte så övertygad om att det är sista sommaren Alma Löv dansar. Tonåringar brukar dyka upp i annan kostym.

MIKAEL VAN REIS Göteborgs Posten
mikael.vanries@gp.se

Svenska Dagbladet
8 juli 2010 Lina Wennersten
Rubrik: SISTA PENSELDRAGET
Det vildblommande konstmuseet Alma Löv är inne på sin 13:e sommar. Nu meddelar konstnären Marc Broos att den värmländska paviljongparken slår igen för gott till hösten.
Alma Löv är motsatsen till den vita kub som är konstinstitutionernas standardform. I grönskan kring konstnärsparet Karin och Marc Broos hus i Östra Ämtervik står små träpaviljonger, glashus, en container och en hel lada där samtidskonsten får härja som den vill. I 13 somrar har Alma Löv varit konstvärldens förvildade hippie, men nu känner Marc Broos att det får vara nog.

LINA WENNERSTEN Svenska Dagbladet
lina.wennersten@svd.se

Svenska Dagbladet Dan Backman
29 juli 2010
Förvirringen gör ingenting
Publicerad: 29 juli 2010, 16.47
KONSTBLANDNING Det är helhetsupplevelsen av paviljonger, utomhusverk och konstlada som är själva poängen med Alma Löv museum. Årets utställning är den sista men projektet går säkert vidare i någon form.
Årets samlingsutställning – ja, det är alltid samlingsutställningar på Alma Löv – har fått namnet Taking down heaven och är, som det mesta här, lätt förvirrande. Vilket, bör tilläggas, är helt i sin ordning. Några kortfattade kryptiska rader på hemsidan om att ”det kanske är dags att rikta blicken uppåt och lite nedåt” ger inte mycket hjälp på traven. Men vad gör det? Konstvärlden har ett överskott på konstteoretiska texter som inte lyckas sätta fingret på det väsentliga, så det är snarast en välgärning att inte belasta miljön med ännu en ordrik katalog. Dessutom: upplevelsen att orientera sig bland Alma Lövs sexton små paviljonger och vidare till den stora utställningsbyggnaden Paleis Oranjestraat, som egentligen är en ombyggd lada, låter sig ändå inte fångas i en katalog. Eller, för den delen, i en recension. Det är alltså helhetsupplevelsen – inne och ute och promenaden mellan de särpräglade byggnaderna – som är själva poängen. Att se Marc Broos med ett barnbarn på armen är en konsthändelse i sig, jämförbar med att se Lars Vilks bygga vidare på Nimis. Ingen av dem går ju att separera från sina pågående projekt. Men det är ändå ladan i sig som gör störst intryck, i år delvis förvandlad till hotell och sanatorium. Om det är på riktigt eller bara på ett konceptuellt plan framgår inte. Som det mesta här verkar det vara under konstruktion.
DAN BACKMAN Svenska Dagbladet kultur@svd.se

Radio P1 Kultur Nya Vågen 31 aug
I programmet ingår att programledare frågar om någon är sur på något.
Jenny Teleman svarade
”Ja surt, surt, det är väldigt ledsamt att det stora vilda knasiga anarkistiska konstmuseet Alma Löv i Östra Ämtervik upphör , att det var sista säsongen för dem. Det finns faktiskt få personer som bygger tjugo paviljonger i sin egen trädgård och bjuder in samtidskonstnärer från hela Sverige och internationellt också, tråkigt att det läggs ner det verkar som om bidragen har tagits tillbaka , det verkar snålt…..”

JENNY TELEMAN Sveriges Radio P1

SVT Kulturnyheter reportage,
recension Dennis Dahlqvist 4 juni 2010

"Projekt med samtidskonst en riktig fullträff" , "konstkritiker Dennis Dahlqvist gillar vad han ser"
detta var SVT Kulturnyheter inledande rubrik och på-annonsering inför en recension av Alma Löv på svt kulturnyheter 4 juni.

Konstrecenten Dennis Dahlqvist som inte precis är en kritiker som stryker medhårs åkte med TV fotograf och producent kl. fem på torsdagmorgon från Stockholm för att granska Alma Löv Museums projekt "Taking Down Heaven" i vilket ett fyrtiotal konstnärer deltar.

Den kritiska recenten var lyrisk;
"Ett minst sagt ovanligt museum",
"Oväntade möten och överraskningar är något av Alma Lövs specialitet" "En katt bland hermelinerna", "Ett experiment för ut föra ut samtidskonst till landsbygden, men den här utställningen är så bra att alla verkligen borde se den".
Recensionen, programmet avslutas med uppmaningen "Så nu vet ni vad ni ska göra på semestern
ta en tur till Värmland och spana in ett av Sveriges mest inspirerande museer"

DENNIS DAHLQVIST SVT Kulturnyheter

http://svtplay.se/v/2159950/kulturnyheterna/konst__alma_lov_museum

Alma Löv Museum har under tolv år varit Marc Broos stora konstprojekt, ett enda omfattande socialt konstverk. Sexton paviljonger i en skogsdunge och på en äng. Nu har Marc 2009/2010 byggt färdigt Paleis Oranjestraat med hotell och sanatorium TAWOTWS Take A Walk On the Wild Side. Och sen har han plötsligt bestämt att Almalöv verket är färdigt och har lagt ner det hela. Alma finns inte längre . Alma har gjort sitt. I aug 2010 invigdes hans permanenta verk ”Var finns konstverket” på Konst på Hög i Kumla och 2010 presenterades en idéskiss för båtbusshållsplats i Karlstad, samt gestaltning av entrén till Folkets Hus i Skoghall. Utförs 2011. Våren 2011 blir det Alma Löv begravning, performance , happening och matfest.

Med Alma Löv känns det nästan att han gör bokslut, tolv enorm framgångsrika år med fantastisk publik och intressanta konstnärer och bra recensioner av tongivande media. I år blev Alma Löv av konstkritiker Dennis Dahlqvist på SVT kulturnyheter utnämnd till ett av Sveriges mest inspirerande museer, ”Denna utställning är så pass bra att ala borde se den” Nu vet ni vad ni ska göra denna sommar, åk till Värmland, spana in Almalöv. Förra året hamnade Alma Löv på första sidan av DN Kultur med rubriken ”Gränslöst och spejsat” och Svenska Dagbladet nämnde Moderna Museet och Alma Löv i samma mening. Året innan när konståret summerades av ett antal kritiker på GP kom almalöv i gott sällskap med Tate Modern på topptiolistan . Vad mer kan man önska sig av beröm och framgång? Det kanske räcker nu. Almalöv känns som en enda stor målning som har tagit tolv år att få färdig och någon måste man dra sista penselstrecket, säga att det är färdigt. Bra att lägga ner när verksamheten är på topp.

Mest beröm får Alma inte från nära håll men mest utifrån, säväl från tillrest publik som media. Det är otroligt att Alma kunde ge institutioner med tio eller hundra gånger större budget en rejäl match. Broos är faktiskt lite (mycket) stolt över denna Almalöv skapelse och kan ge sig själv klappar på axeln. Almalöv lever sitt eget liv, som en dotter som man i bästa fall kan vara stolt över. Broos drivs av att vad han gör ska vara så urbra, helst ännubättre eller ”bäst”. Han verkligen driver sig själv. Alma blev hans liv och drivkraft , en passion gränsande till besatthet.

När han kom till Värmland var hans första större projekt på sjuttiotalet en installation i Hagfors konsthall. Från en utställning i Island hade Marc fraktat en massa material till Hagfors och han byggde kojor, jätteskorstenar. Det blev rabalder , detta är inte konst utbrast kommunalrådet Hans Olson, riv skiten. Marc berättade detta för en kritiker som skrev stora rubriker. Detta var avsatsen till en vändning i hans konstnärskap, mer installation och idébaserade projekt. Första projekt i Sunne blev också utskälld av en reporter ”Kungens nya kläder” eller kanske kjesarens. Det blev diskussioner i tidningar. I Karlstad på galleri Bergman berättade galleristen att det fanns ett sk herrum, för i tiden kunde herrar titta på bilder på halvnakna damer. När han blev tilfrågad att utforma detta rum kom han med ett par hundra oskyldiga penisar i lera., tänkte att det kunde bli ett damrum. Får vidröras. På vårt galleri visar vi inga kissepinnar sa galleristens fru och verket som var antagen av en jury togs bort för att inte äventyra kollegornas verk , de ville strejka. Det blev debatt i radio , tidningar och TV. Marc satt ensam i studion med hundra penisar, galleristen dök aldrig upp. Marc Broos avsnoppat på galleri. Även ett verk med ögon om låg i skålar med tårar, kändes obehagligt och plockades bort på en utställning i Hagfors och en installation på musikhögskolan hamnade i en garderob. Förresten penisar visades i Stockholm på konstmässan, 150 för de stora, 2100 för de små. De gick åt som smör. När Marc landade i Sunne och såg Selmaexploateringen, Selmaglass, Selma i trilla på Lifecentrum tänkte han det sista man kan göra, utnyttja henne, slå munt av henne är att visa hennes tånaglar. Gjorde en vacker sammetsklädd ask med Selmas tånaglar . Äckligt tyckte VF´s recensent medan Aftonbladet jublade med stor rubrik. På Värmlands Museum lämnade han varje år in påkostade installationer och verk som tog tid att framställa. Broos blev aldrig refuserad och det var nog tur att inte någon av konstföreningen satt i juryn. ”Är du kanske kompis till Marc Broos” frågade en konstföreningens styrelsemedlem jurymannnen. Ja hur annars hade detta verk kunna bli accepterat. Medan alla konstkompisar, kollegor i Värmland fick det av många i Värmland mest ansedda Tor Fagerkvist stipendium har Marc aldrig fått detta. Göran Tunström brukade besöka almalöv museum och gillade verksamheten. Almalöv Museum fick under sina tretton år aldrig Sunne kommuns kulturstipendium som upprättades till Göran Tunströms minne. Bla. hembygdsgårdar som inte stod högt i kurs hos Göran fick ta emot Sunnes kulturstipendier. Marc Broos höstsalongverk hamnade ofta på första sidan i länstidningar till säkert mångas förfasan. Tror inte att han passade in på denna försäljningsutställning. När M. träffade bildkonstnärs fondens ordförande som delar ut stipendier sa Värmlands museums intendent Björn Hedstrand ”Marc Broos gör inte konst, det är bara jippo”.
På universitet fanns en jättestor nästan tom garderob, inga vågade hänga jackor där av skräck att kläder kanske skulle bli stulna. Marc tänkte om man nu proppar garderoben med jackor då vågar man hänga sina kläder. Ett plagg i mängden. Han befolkade garderoben med flera hundra plagg utan att någon visste om det förutom en person från universitet. Kläder från hans föräldrar och egna jackor. Snygga kläder. I vissa fickor fanns black och råttfällor för evt. tjuvar. Efter någon månad skulle han hämta allt. Städerskan som säkert såg samma kläder dag in dag ut hade säkert tyckt att det var konstigt och bara slängt allt i en container.
Hans barn blev inte glada när de fick reda på att deras märkeskläder var borta.

Marc Broos stora , för honom viktiga självutnämnda scen blev den årliga konstmässan i Stockholm , här blev det annat bemötande. ”Utan dig är denna mässa en stor grå massa” sa reportern Ulrika Knutsson. Bildjournalens Christoffer Barnekow intervjuade visade hans verk på SVT som ett av mässans höjdpunkter. Svenska Dagbladet (Eva Runefeldt) skrev i sin konstmässarecension om installationen. Något år var det TV 4 Stockholm TV och tidningar från nästan hela landet som fick reda om ett projekt via TT Spektra. Marc fick gratis montrar och blev av Artfair ledningen tillfrågat att komma med projektidéer.
Konstmässan projekt var för honom ett fantastiskt projekt att utforma, en utmaning. En sån stor konkurrens och att lyckas, att bli uppmärksammat bland mängden verk var hans drivkraft. ”Du är min enda konkurrent på denna mässa” sa Kjartan Slettemark när Kjartan gjorde en Marilyn Monroe grej och Marc körde barnvagn med ljudinstallation och nedstörtande figur, ”Accidents happens”.

Han verkligen slet för dessa projekt. Åkte något år dit med hästtransport proppat med fyra hundra harar för sin Harkonferens. Joseph Beuys hade 1965 försökt att förklara konst för en död hare. Broos hade samlad hundratals harar från hela världen för att få redan på om de hade förstått konsten. Hela hästtransporten in i mässhallen. Hararna snyggt på sina platser, hyllor. Ur högtalare ljöd det; art is investigation, art is sublimation, art is blub blub, blub. Besökare kunde inte köpa men adoptera en hare, 300 små målningar gick åt.

Ett år tog Broos under tema Souvenir med sig 3000 värmländska granar. Var tionde besökare gick omkring med en planta och en bruksanvisning. Han fick hundratals blanketter tillbaka med uppgifter var granen var planterad. De hamnade på de mest konstiga platser över hela världen.

Ett annat år uppträde Marc som städare iförd i en vit landstingsrock med text Marc Broos läkare från Jugoslavien jobbar som städare på Alma Löv. Sopade under mässans fem dagar golv hos gallerister. Fast bara hos gallerister som bara hade skit på golvet, inte på väggarna. Anställd av ASC- Assocation for Social Contribution. Under motto Keeping the world free from Dirt genomfördes aktionen. På internationella kvinnodagen monterade han en videokamera på skaftet och filmade golv i montrarna en hel dag. Ett städbevis. Det blev TV intervjuer och tidningsreportage och grattis lunch på en restaurang som drev av en utländsk akademiker som hade sett TV inslaget.

Marc Broos stortrivdes på mässan med sina ofta ”sociala” projekt. Tror att han deltog minst ett tiotal år. I Umea deltog han i ett postartprojekt ”Choosing your partner” med internationella deltagare. Ett halvtår senare läste Marc i tidskriften 90-tal att hans projekt var det kanske mest intressante. Detta projekt gjorde han bara på en höft. På åttiotalet startade han Smedsby Konstakt, som producent regissör utformades konstprojekt, bjöd in konstnärer och visade projekt i Lettland, Norge, Holland, konstmässan och runt om i Sverige. När det blev för mycket slit och släpande la Marc ner det hela.

Marc Broos intresse för konst fick han i unga år. Intresse kom med hjälp av jenever. På det fantastiska van Abbemuseum i hans hemstad Eindhoven som visade det senaste och nyaste från USA bjöds det på jenever och snäcks. På köpet fick man Bruce Nauman och andra konstnärer och konst som vred och vände på konstbegreppet. De som kom till museet var unga, många studenter från konstakademin. De startade även en filmklub var avantgardistiska filmer visades. Han satt en period med som ungdomsrepresentant i någon styrgrupp på van Abbemuseum. Och Marc startade mitt i Eindhoven galleri ”Molnen är däruppe” . Galleriet låg på andra våningen och skylten mot gatan var ett sex meter stort moln. I Eindhoven hade han kontakter, kollegor, vänner. umgänge, sen kom han med Karin hans fru, även hon konstnär till Värmland.
En enorm kontrast vad gällde konstlivet. Fast han trivdes. ”unga Värmlänningar” bildades. Skvaller på galleri Gripen, roliga vernissagefester på Värmlands Museums höstsalong och de hade sina möten bla med gruppen unga värmlänningar som han blev medlem i.

Alma Löv har nästan gått i graven, det blir begravning som kan dra ut på tiden. Pga av Palatsets obefintliga klimatanläggning med självdrag kommer Alma att frysas ner tills våren visar sig, ljuset har återvänt. Begravningen blir troligen någon vecka innan midsommar.
Begravningen kommer att bli en föreställning, en performance, happening, ett uppträdande, ansatsen till en ny verksamhet som liksom Almas öde blir underground, CIA Center för Interactual Art. Konstens underrättelse verksamhet som undersöker, forskar, lägger fram. Performances, uppträdande, filmprojekt, workshops etc. i Andy Warhols The Factory´s ande.*

CIA Center for Interactual Art
I dessa entrepreneriella tider när konsten och upplevelser betraktas alltmer som en trivselfaktor är det kanske dags att gå underground. För att säkra framtiden, överlevnad och utveckling av konsten ska verksamheten bedrivas underground i slutna laboratorier. CIA är en plats, ett forum, en möjlighet, kanske på samma sätt som vetenskaplig forskning som ofta sker i det fördolda inom universitets väggar. Kanske kulturpolitikens främsta uppgift, att driva utvecklingen framåt. CIA bedriver inte kulturpolitik men har en kulturpoliklinik i form av ett sanatorium. Vård och undersökningar i Paleis Oranjestraat med nybyggda sanatorium Take A Walk On the Wild Side och fem patientrum till förfogande. Hotell TAWOTWS har fyra hotellrum och kafé finns.

CIA Burial Ground X
Alma Lövs sexton paviljonger blir begravningsplats. Där får Alma vila tills hon blir väckt av konstens prins senast efter tjugo men tidigast efter tolv år. Under tiden tävlar Marc Broos med paviljongerna, vem, vilka som förfaller först. Konsten den föds men även konsten den dör, ibland efter ett långt fredfullt eller ett vild och stormligt liv. Det finns även konst som blommar kort som får en för tidig död eller också får den en förtjänt död alldeles för sent. Det finns konst som själv berövar sig livet. Ja det finns så många sätt, det finns så många anledningar, det finns så mycket tragik och så mycket glädje. Begravningsplatsen blir en begravningsplats för konsten. Konstnärer, konsten kan ansöka om egna platser. Någon gång om året kanske vid allhelgonaafton och vid olika ceremonier öppnas platsen för sörjande eller lättade, närmast anhöriga, beundrare, belagare och föraktare.

Alma sökte ett avgångsvederlag. Kanske som tack för tretton års verksamhet
eller som kvitto att ha blivit av med en belastning eller som startskott, utvecklingsbidrag till CIA en ny möjlighet en ny verksamhet, framtidens kultur. Bidragen ska täcka begravningskostnader. De räknar med ett hundratal begravningsgäster, almaister från hela landet. Bla kommer ett Requiem att framföras av en känd operasångare och pianiste och Almas försvinnande framförs av skådespelare. Det blir även bodyart performance med en elektroakustisk altviolinist och laptopkonstnär, begravningstal, videoprojektioner etc. etc.
Almas kista kom med en svart Mercedes begravningsbil på sista öppetdagen. Begravningsentreprenören, prästen la Alma i en enkel kista. Alma ligger i Paleis Oranjestraat på lit de parade i en dräkt utan bakstycke och lossasarmar med kardborreband som följde med kistan. Besökare fyllde kondoleansboken med tårar medan sorgemusik klingade ur högtalare och hundratals ljus tändes runt kistan. Almas kista håller just nu på att sprutmålas i pianoglänsande billack.

Marc Broos f.d. gen.Dir. AlmaLövmuseumofexperimental&unexp.art almamus@telia.com

*The Factory was Andy Warhol's original New York City studio from 1962 to 1968, although his later studios were known as The Factory as well. The Factory was located on the fifth floor at 231 East 47th Street, in Midtown Manhattan. The rent was "only about one hundred dollars a year".
The CIA Center for Interactual Art is located at the Almabarn, Paleis Oranjestraat without any rent. Different artists from different artdisciplines will be involved in the CIA activities.

Alma Löv var kanske ett projekt som
inte riktigt passade in i
den värmländska konst / kultur världen.
Medan Svenska Dagbladet hade dubbeluppslag om Almas nedläggning blev beskedet en liten rubrik i lokaltidningen. Bla. Marika Wachtmeister från Wanås skulpturpark, Pernilla Lesse från Färgfabriken Stockholm samt Moderna Museets biträdande chef Ann-Sofi Noring , konstnärer ”utifrån” och recensenter från tongivande media beklagar nedläggningen. Från närområdet blev det ganska tyst.
För att kreativa projekt ska fungera optimalt
behövs ett kreativt och stödjande omgivande samhälle.
Alma var kanske mer ett storstads/Stockholmprojekt.
All denna uppskattning, lovord och beröm som Alma
fått från media och besökare utifrån är otroligt.
Speciellt med tanke på allt annat fantastiskt som händer runtom i landet
och konkurrerar om utrymme och ofta inte får plats i tongivande media.
Bevakningen från media utanför Värmland var otrolig. Även med tanke på
Att det inte fanns marknadsföring och begränsade medel.
I Värmland får i demokratisk ordning? högt och lagt inom konsten
utan kvalitets bedömning samma utrymme i media.

Konstverk
av
Marc Broos 2011

Sex Interaktiva projekt som kan förvärvas via nätet

1 Bright Light

2 Storm i ett vattenglas

3 Om konstens mening vore
att bedöva, för att glömma livet, så
vore ett hammarslag i skallen den
enklaste och bästa konsten

4 Vi

5 En bild säger mer
än tusen ord

6 EWAA
EastWaterArtAcademy

7 Affischering förbjuden

1 Konstverk DVD film av Marc Broos Titel: Bright Light
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

Använd din TV som ljuskälla och spar energi.
Marc Broos har filmat en 1500 Watt strålkastare. Via TV´n som bara drar omkring 50 Watt
kan man nu 1500 Watt ljus. En enorm besparing, ett konstgenialtprojekt och en enastående uppfinning. TV´n sprider ett behagligt och mycket starkt ljus. Du kan beställa Marc Broos konstverk, DVD Bright Light 150 kr. hos CIA Center For Interactual Art, almamus@telia.com. Verket är numrerat och signerat.

För att förvärva konstverket/installation gör följande (1 - 7)
1. Beställ DVD´n med 1500 Watt strålkastare filmen.
2. Använd filmen på din TV som bara drar 50 Watt som en ljuskälla.
3. Nu fungerar din TV som energisnål ljuskälla och ger omkring 30 gånger
mer energi än vad den drar.
4. Ta en bild på TV som ljuskälla.

Så blir din ljuskälla, påslagen TV med DVD-filmen på play, ett konstverk
5. Skicka fotot som visar verket via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
6. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
7. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att verket med din ljuskälla TV/DVD är ett konstverk/installation av Marc Broos. Titel: Bright Light

Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

2 Konstverk installation av Marc Broos
Titel: Storm i ett Vattenglas Sturm im Wassertasse
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/installation gör följande (1 - 7)
1. Ta fram en fläkt (om du inte har en fläkt kan den köpas hos tex Clas Ohlsson, 198.-)
2. Ställ fläkten framför ett vattenglas fylld med vatten
3. Sätt på fläkten , luftströmmen riktad mot vattnet i glaset
4. Ta en bild

Så blir din fläkt, glaset, vattnet, akten ett konstverk
5. Skicka fotot som visar verket via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
6. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
7. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att installationen med din fläkt/glaset är ett konstverk/installation av Marc Broos. Titel: ”Storm i ett vattenglas”

Placering, förvaring:
Du kan placera installationen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world

Projektet visades första gången Rejkjavik N´art 1988 och tio år senare i Schweiz på Zurich Art Fair 2008

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

3 Konstverk –performance av Marc Broos
Titel: Om konstens mening vore att bedöva, för att glömma livet, så vore ett hammarslag i skallen den enklaste och bästa konsten (Elmer Diktonius) Marc Broos Performance.
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/performance gör följande (1 - 8)
1. Ta fram en hammare eller gummiklubba
2. Ta fram fotokamera
3. Innan aktionen enligt punkt 4 genomförs ska du läsa det finstilta nedan*
4. Ta en bild när du slår dig med hammaren i skallen
5. Ta till dig din upplevelse- den bästa konsten?

Så blir din akt, din hammare ett konstverk
6. Skicka fotot som visar händelsen/performance via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
7. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
8. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att akten med ett slag i skallen med din hammare är ett konstverk/performance av Marc Broos. Titel: Om konstens mening vore att bedöva, för att glömma livet, så vore ett hammarslag i skallen den enklaste och bästa konsten.

Placering, förvaring:
Du kan hänga hammaren på väggen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid hammaren.

Du kan upprepa performance så många gånger du vill eller har behov av men då är upprepningen en osignerad fast laglig kopia. Även vänner, bekanta kan du bjuda på upplevelsen av ditt verk. Du får använda verket i sluten krets men inte i offentliga sammanhang, se nedan**.

Dokumentation: De inskickade foton som visar händelserna ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare/performancedeltagare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos (i collaboration med Elmer Diktonius)
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet
AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world
* För att undvika skador på den gråa massan ska hammaren sakta föras mot skallen och som skådespelare på teater eller
film ska slaget fejkas, ett låtsas slag alltså. Verkligheten är fejk.
• Ej lämpligt för barn under 2 år, häng hammaren på minst 1.50 m höjd. Konstnären Marc Broos eller tar inte ansvar för ev. skador.
** De verk som en konstnär (upphovsmannen) skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Det innebär att verket i regel inte får
användas av någon annan än upphovsmannen utan dennes tillstånd. Skyddet regleras i lagen om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk (SFS 1960:729), kallad upphovsrättslagen.

4 Konstverk av Marc Broos
Titel: VI (vi)
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/performance gör följande (1 - 6)
1. Skaffa två gummisnoddar och fem spik.
2. Spika tre spik i V form direkt på väggen,
två spik horisontalt 6 cm avstånd, en spik 10 cm lägre i mitten. Trä på gummisnodd
så att ordet V bildas.
3. Spika två spik bredvid V´et med 10 cm vertikalt emellan dessa spik. Trä på
gummisnodden så att I´et formas
3. Ta en bild på uppspikade VI.

Så blir uppspikade VI´et ett konstverk
4. Skicka fotot som visar Vi´et via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
5. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
6. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att akten med ett slag i skallen med din hammare är ett konstverk/performance av Marc Broos. Titel: VI (vi)

Placering, förvaring:
Direkt på väggen eller på träskiva som sätts på väggen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare/performancedeltagare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

Konstverket Vi visades första gången tillsammans med verket JAG på Värmlands Museum
Konstverket JAG är privat och går inte att förvärva. Verket består av tre fem meter höga bokstäver J A G, samt två vakthundar på var sida. Visades på Värmlands Museum 1987

5 Konstverk av Marc Broos
Titel: Ord ord ord etc (tusen gånger )
Subtitel: En bild säger mer än tusen ord
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket gör följande (1 - 6)
1. Skriv tusen ord på ett underlag, papp , duk eller direkt på väggen.
ord, ord, ord, tusen gånger eller tusen valfria ord
2. Skriv under verket : Titel: ord, ord, ord (tusen gånger)
3. Ta bild på verket

Så blir orden ett konstverk
4. Skicka fotot som visar bilden via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
5. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
6. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det

Offentliga arbeten

MARC BROOS
Bildkonstnär, född 1945 i Eindhoven i Holland. Bosatt i Smedsby, Östra Ämtervik tillsammans med konstnär Karin Broos född 1950 i Uppsala. Han studerade vid Kungliga Konsthögskolan s´Hertogenbosch, Holland. Kom till Sverige 1975.

1998 – 2010 Marc Broos verk The Alma Löv Museum of experimental & unexp. Art ett never-ending ? konstprojekt, ett socialt allkonstverk startade 1998 som ett kulturhuvudstadsår projekt. Projektet överlevde året och almalöv hade utvecklats till en liten lysande stjärna på den svenska konsthimmeln, sen plötsligt sommaren 2010 kändes projektet färdigt och las ner. Projektet har under tretton års tid fått mycket uppmärksamhet av media. Nationella och internationella tongivande konstnärer deltog tillsammans med lovande yngre konstnärer årligen i almas experimentella konstprojekt. I dessa projekt deltar Marc Broos anonymt eller under annat namn som tex. Gina Fallacio, Friedrich Volt. Hemsida fly.to/almalov.

2012 Öppnar CIA kontor på Kulturhuset i Stockholm
som del av konstmässan, Supermarket. 17-19 feb. 2012 Värvning agenter, medlöpare, angivare.

2012 Agentutbildning Paleis Oranjestraat samt disputation befintliga agenter (Pecha-Kucha)
dokumentation i bokform

2012 FFF Fryken Fassbinder Festival i Paleis Oranjestraat. Bygger Fassbinderautomat i samarbete med DI Stockholm, idé professor Harald Stjerne. Workshops seminarier, filmer.

2011 CIA Får projektbidrag från Bildkonstnärsfonden för att starta konstprojekt CIA Center for Interactual Art , konstens underrättelse verksamhet. Anställer agenter, upprättar organisations plan.
hemsida Connect.to/CIA

2011 workshops Cinema Dance 10 - 12 juni manusförfattare, regissörer, skådespelare , plats Paleis Oranjestraat i samarbete med Broby Grafiska DI (dramatiska Högskolan) Stockholm Göteborgs Fotohögskolan. Färdiga kortfilmer visas.
Utgivning bok "Tankar om Kreativa processer" i samarbete med Broby Grafiska ingår i CIA projektet.
presenteras på bokmässan i Göteborg

2011 utsmyckning foajé Folkets Hus, BIO, Bibliotek i Skoghall, Hammarö.En sjutton meter lång balkong
formad högst upp under taket som följer det nedsänkta takets former. På balkongen ett fyrtiotal svarta dansande besökare med alla orangefärgad stav, rör i handen. Formgivning, färgsättning foajé, förslag

2011 ”OM KONSTEN ÄR TILL FÖR ATT BEDÖVA, ATT FÅ OSS ATT GLÖMMA VARDAGEN, DÅ VORE ETT HAMMARSLAG I SKALLEN DEN BÄSTA KONSTEN” Performance, slag med hammaren i skallen, som utförs av dem som förvärvar verket. Komplett med äkthetsbevis med foto av händelsen samt hammaren. Presenteras 2010 samt på facebook 2011. Intäkter går till CIA´s projekt Bodyguard for Art. För äkthetsbevis, mer info se sidan 23
(CIA Center for Interactual Art – konstens underrättelse verksamhet.)

2011 ”EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD” Ett internet/facebookprojekt. De som vill bli ägare av verket skriver ner etttusen ord och hänger detta verk på väggen. Vid verket titeln som är samma ”etttusen ord” med undertitel ”En bild säger mer än tusen ord. Använd ord ord ord ord (tusen gånger) eller valfria ord. Efter tillsänt foto till Marc Broos skickas äkthetsintyget, se sid.23

2011 STORM I ETT VATTENGLAS presenteras som ett facebook projekt.

2011 ALMA BEGRAVNING- en performance, happening i Paleis Oranjestraat i anslutning ordnas ett seminarium.

2011 SEMINARIUM ”LANDET UTANFÖR” Deltagare: recensenter, konstnärer, författare, almaister. runt midsommar 2011

2011 BURIAL GROUND Inrättande av CIA Burial ground. Konstens begravningsplats bland Alma Lövs sexton paviljonger. Det finns konst som blommar kort som får en för tidig död eller också får den en förtjänt död alldeles för sent. Det finns konst som själv berövar sig livet. Ja det finns så många sätt, det finns så många anledningar, det finns så mycket tragik och så mycket glädje. Världens första och enda begravningsplats för konsten. Komplett med gravstenar, kors, kapell etc. Första begravning av ett antal verk av några konstnärer sker i anslutning till Alma begravning runt midsommar 2011.

2011 FRUKOST I DET GRÖNA. Utsmyckningsförslag Karlstad Kommun. Med Edouard Monets kända bild ”frukost i det gröna” som inspirationskälla inbjuds varje helg under sommaren två par på en frukost i tex. Sandgrundsuddens park bakom museet i Karlstad. De får en filt och välfylld picknickkorg. Projektet dokumenteras, fotograferas och blir en utställning. bok. Förslaget lämnades jan 2011. Monets målning hälsades med ett ramaskri av den samtida kulturopinionen Detta berodde i huvudsak på de kvinnliga gestalternas oförblommerade nakenhet, som uppfattades som ytterst stötande av en publik som kunde uppskatta öppen erotik endast om den hade den rätta klassiska dräkten.

2010 ”VAR FINNS KONSTVERKET?” När Marc Broos blev tillfrågat att utföra ett verk på ”Konst på Hög” Kumla tyckte han att det redan fanns (för) många konstverk och han valde att gräva ner en modell av Österrikares Josef Fritzls källare, ett verk med titel .”Var finns konstverket ?” Marc åkte några månader senare ner till Kumla för att leta efter verket. Och där står han kvar med Lars Lerin, konstnär och fru Karin Broos som plastfigurer. Han stående med handen obvanför ögonen och kollegorna sittande på en parkbänk i naturlig storlek. De letar med blicken efter Marc Broos konstverk. Gruppen är alltså inte själva verket. Placerades på ”Konst på Hög” i Kumla som permanent verk 2010. SVT Kobra dec.2010.
http://www.kumla.se/boende-i-kumla/kulturupplevelser/konst-pa-hog.html

2010 HOTELLPROJEKT TAWOTWS. Uppförde en av världens två sjustjärniga hotell, TAWOTWS, Take a Walk on the Wild Side i Paleis Oranjestraat. Totalt fyra hotellrum som även fungerade som utställningsplats.

2010 SANATORIUM TAWOTWS med plats för åtta patienter uppfördes och invigdes 2010. Anläggningen finns i anslutning till Paleis Oranjestraat komplett med café och stor svävande balkong med utsikt över sjön Fryken, byggd på åtta meters höjd.

2010 CIA CENTER FOR INTERACTUAL ART. startar gruppen CIA, konstens underrättelseverksamhet. Verksamheten går ut på att inhämta, bearbeta och delge information och data för att ge underlag för beslut på olika nivåer. Samarbete konst, teater, film, musik, litteratur, filosofi etc. Lokaler Paleis Oranjestraat, Hotell TAWOTWS, paviljonger. Konstnären, konstprofessor Jörgen Svensson planerar ett Almafamily projekt 2011.

2010 KONSTVARUHUS BRAUN EN BROOS
Öppnar konstvaruhus Braun en Broos med totalt 400 egna målningar och objekt. Visades på Almalöv från golv till tak. Flera års samlade verk.

2010 QUEEN FOR ONE DAY
Installation installerades i Rottnerospark 2009. Blev bland ett tiotal verk av publiken utsedd till vinnare och fick vara kvar 2010. Verket bestod av en tron på en med blommande växter planterad kulle som blev drottningens kjol. Via en stentrappa kunde man klättra på tronen och var Queen denna dag.

2010- 2011 DEN VARMA HANDEN Skissförslag skulptur båtbusshållsplats Karlstad inre hamnen. Att uppföra 2011. Verket ”Den varma handen” är 6,5 meter hög i betong eller polyester, En lång arm med välkommande hand, fingrar är ljusstakar med belysning.

2010- 2011 VÄLKOMMEN. Utsmyckning och utformning förslag entrén Hammarö bibliotek. Färdigt 2011. Video/skulptur.

2007-2008 ASC- ASSOCATION FOR SOCIAL CONTRIBUTION. Utbyggnaden Paleis Oranjestraat. Café, lokal för nya gruppen ASC- Assocation for Social Contribution i fd kostallet.

2009 Dropp- installation - performance. Varje dag vid bestämt klockslag la Marc Broos sig naken i ett ”badkar”, ett formutsågat frigolitblock. Ett bevattningssystem sättes igång och ur ett sextiotal små rör droppade en blodfärgad vätska på kroppen tills frigolitformen var helt uppfyllt, kroppen täckt och endast en del av ansiktet syntes. Visades i skogsdunge Almalövmuseum

2009 DON`T FOLLOW LEADERS WATCHIN PARKIN´ METERS installation, skulptur och ljud.
”HALLELUJA” en två meter lång rörlig präst som via rörelsevakt reser sig , säger halleluja, naturlig storlek, visades på olika platser, bla Stockholm Art Fair. Almalöv. Inbyggd vindrutetorkarmotor och kedjor med motvikt får prästen att resa sig upp och ned.

2008 SUPERMARKET Almalöv medverkar med egen monter på Supermarket i Stockholm. Installation med div konstnärer. Några verk blev utvalda till Biennal i Lettland.

2008 JAG ÄR SVENSK videoprojekt i samarbete med studenter från Broby Grafiska. På en video dök personer upp ur ”inget” tog några steg framåt, tittade in i kameran och sa: Jag är Svensk” och bilden försvann i ”inget”. Hundratal personer filmades. Ska ingå i utsmyckning Skoghall Folkets Hus.

2008 FRUKOST I DET GRÖNA.. Med Edouard Monets kända bild ”frukost i det gröna” som inspirationskälla inbjuds varje helg under sommaren två par på en frukost i tex. Sandgrundsuddens park bakom museet i Karlstad. De får en filt och välfylld picknickkorg. Projektet dokumenteras, fotograferas och blir en utställning. bok. Förslaget lämnades till Karlstad kommun. Monets målning hälsades med ett ramaskri av den samtida kulturopinionen Detta berodde i huvudsak på de kvinnliga gestalternas oförblommerade nakenhet, som uppfattades som ytterst stötande av en publik som kunde uppskatta öppen erotik endast om den hade den rätta klassiska dräkten.

2008 SOFFOR TILL KONST. Marc Broos fick sex stycken soffor sponsrade av IKEA till sex konstverk. Permanent installation Almalövs café. Under sofforna verk av Gilbert & George, Jenny Holzer, Ernst Billgren, Jan Håfström, Denise Grünstein, Maya Eizin Öijer, Mari Saarinen.

2008 VAD VILL DU BLI NÄR DU ÄR STOR. En liten anteckningsbok på ett bord med stol. I boken skrev fyra hundra personer vad det ville bli när de skulle vara stora. Allt från djurpark tills att utan att vilja bli som sin mamma.
2008 Sound and Silence for Love and Aggression
Planer, skisser, modeller för ett planerat runt museum,kombinerad äldre boende, insatsboende för konstnärer och vänner. Intresse är stort.

2007 INTERIÖRER Storfors, Interiörer samlingsutställning. Skulptur, måleri.

2007 JESUS DIED FOR NOTHING I SUPPOSE, installation Kafkahuset.
seminarierum. Kent barbiedocka, bakvänt på ett träkors. Även Jesus i brons med bakspegel.

2007 GLASGOW SCHOOL OF ART –resa till Scottland. Resulterade i utställning på Alma Löv.

2007 WRITE ME A LETTER. Placerade tusentals visitkort på offentliga toaletter och andra ställen i hela Sverige med uppmaning att ta kontakt med M. Via email, tel, post. ”I want to be your friend, write me a letter.”

2006 Galleri Billing Baar Schweiz installation, video och måleri.

2006 PALEIS ORANJESTRAAT En artikel av Clemens Poelinger i Svenska Dagbladet med rubrik ”Marc Broos Kung i eget konstrike”gjorde att Marc Broos köpte år 2006 en lada från 1890 som byggdes om till Paleis Oranjestraat, konsttempel med ett tjugotal salar, rum, café, samlingssal.

2006 ME- SIXTY YEARS Stockholm Art Fair. Konstmässans, Special guest,(gratis monter) visas installation,. Ur alla privata fotoalbum togs ocensurerad samtliga bilder på vilka han förekom. Totalt 500 bilder, alla i samma format placerade på 100 metallhyllplan på en järnställning som formade ett U-rum på konstmässan,

Konstmässan II, Designade sexkantmonter, bjöd även in Värmlands Museum, Kristinehamns Konstmuseum, Rackstad Museet, Laxholmen, museer som i var sin tårtbit deltog på konstmässan.

2006 IT IS WHAT IT IS- IS IT THAT IT IS? THATS WHAT IT IS! organiserar Konstbiennal på Alma Löv Museum, sexton konstnärer deltog.

2006 I WANT YOUR DREAMS
Uppmanade besökare att skicka in drömmar. Några skulle förverkligas. Hundratals drömmar skickades in via email, telefon, brev. Drömmarna skulle katalogiseras, soreteras efter rubriker. Tyvärr kollapsade hårddisken, alla drömmar gick upp i rök. Projekt på AlmaLöv .

2005 WHEN I GROW UPP I WANT TO BE A LADY, installation(med ljud) om önskningar, ”vad vill du bli när du blir stor” i Almapaviljong.
I en liten bok skrev besökare vad de ville bli när de blir stor.

2005 VIDEOWORKSHOPS Organiserar en serie tvådagars filmworkshops på Alma Löv med filmare, skådespelare som alla bodde på Almalöv. Bla one minute filmer.

2005 SEXTIO ÅR. Ur alla fotoalbum kopierade M bilder på vilka M fanns. Från födseln till sextioårsdagen. Det blev ocensurerad 450 foto alla i samma format uppställda på femtiotal metallhyllor. Visades Stockholm Art Fair samt på Almalöv.

2005 ROW ROW ROW YOUR BOAT gently down the stream
Genom fönster i hästvagnen såg man in i den mörka vagnen, i denna en häst ätande hö , närbild på hästhuvudet som svängde sakta och sjöng ”row row row your boat gently down the stream, merely, merely, merely, live is but a dream.” DVD monitor och ljudinstallation. Bla på Almalöv Museum

2004 ART IS INVESTIGATION Värmlands Museum. Ett försök att förklara konst for höstsalong publik. ”Art is investigation, art is sublimation, art is blub blub…” högtalare, bandspelare med rörelsevakt.

2004 ”JUST LOOK AROUND”
Museet Karlstad, installation med stol och vagnshjul, pekande kvinna och en högtalarröst som var femte minut ropar ut, ”JUST LOOK AROUND”

2004 EN MASSA KONST PÅ HÖG Konst på Hög, Kumla. Mycket rörig installation med ljud en massa figurer, foto, målningar, ett träd med blommor, texter i ARKEN.

2004 ACCIDENTS HAPPENS, En mobilinstallation, barnvagn, två kvinnor, en nedstörtande upp och ned i vagnen, ljudanläggning med olika ljudboxar med barnskrik och videokamera, iklädd smoking. Marc Broos gick omkring i fem dagar på konstmässan. (Du är min enda konkurrent på denna mässa” sa Kjartan Slettemark.) ”Utan din installation är denna mässa en enda grå mässa”- Ulrika Knutsson.
2004 ACCIDENTS HAPPENS, gick runt under fem dagar på Stockholm Art Fair med en barnvagn med ACCIDENTS HAPPENS ljudinstallation med ljud av gråtande baby och en kvinna som stod upp och ned i barnvagnen, ramlat ner från femte våningen. Utan detta verk är hela mässan en enda grå mässa var Ulrika Knutssons kommentar medan Kjartan Slettemark som Marilyn Monroe berättade att han såg Marc Broos som sin enda konkurrent på Art Fair

2004 Thats Life Live DROPPINSTALLATION Almalöv Museum
I ett stort figurutsågad frigolitblock med droppanläggning la Marc sig varje dag naken en halvtimme i blocket/karet medan det droppade röd väska ur fyrtiotal droppande munstycken.

2003 AFFISCHERING FÖRBJUDEN
En affisch som ingen skulle ta ner. Ett hundratal affischer med just denna text, Affischering Förbjuden, sattes upp på olika platser i Karlstad. Affischen kunde även laddas ner från internet för att kunna sättas upp av intresserade på olika platser i andra städer, fanns till exempel i Göteborg och Karlstad. Konstprojekt offentliga toaletter.

2003 KEEPING THE WORLD FREE FROM DIRT Stockholm Art Fair. Marc jobbade i landstings rock som en till städare utklädd jugoslavisk läkare på Stockholm Art Fair. Utrustad med sopborste och videokamera på kvasten riktat mot golv städade han alla montrar under fem dagar. Städade bara hos gallerister som inte hade skräp på väggarna. Anställd hos ASC Assocation for Social Contribution. Filmade en hel dag (kvinnodagen 3 mars) alla golv med videokamera monterad på sopborste. Blev en arbetsdag, åtta timmar film.
Visades på SVT- Marc fick gratis lunch hos invandrare som var läkare och drev en pizzeria. Jobbade någon dag svart i svarta kläder. Bla. Ulf Rollof anlitade denna städare.

2003 TRYING TO PUT THE TOILET IN THE TOILET Rackstadmuseet., Installation med två toaletter plus video, Times goes by so slowly. Försökte spola ner en toalett i en toalett.

2003 ACK VÄRMELAND DU SKÖNA ,Kyrkeruds Folkhögskola.
Femtiotal med visselpipor försedda elever lärde sig att vissla, Ack Värmeland du sköna. En student blev utsedd till dirigent. Spelades in på skiva.

2003 ”GARDEROB” Karlstad Universitet, Installation med flera hundra klädesplagg med musfällor och svart black i fickorna hängdes upp i den ofta tomma garderoben (skräck för stöld) på universitet i Karlstad. Det femtio meter långa verket slängdes av städpersonal i en container. Rubriker i tidningar ”60 meter konstverk borta” Meningen var att man vågade att hänga kläder när garderoben var befolkad.

2002 SMEDSBY KONSTAKT Startar Smedsby Konstakt (2002-2006) ett produktionsbolag som turnerade i Holland, Lettland, Danmark, Norge på olika konsthallar med större produktioner i vilka olika konstnärer deltog.

2002 I WANT YOUR DREAMS Projekt Arvika Festivalen. 4000 visitkort delades ut med förfrågan att skicka drömmar, flera hundra svarade.

2002 URSÄKTA KAN DU VISSLA? Rackstadmuseet. Två hundra personers tilfrågades ”ursäkta kan du vissla?” visslande olika melodier, inspelades på bandspelare.

2002-2001 I WANT TO BE YOUR FRIEND, WRITE ME A LETTER, Kortprojekt på offentliga toaletter, rastplatser Karlstad-Malmö. Kort placerades på olika ställen med uppmaning att skriva, maila till M.

2002 BRIGHT LIGHT . TV som ljuskälla, videofilm, filmade en 1500 watt strålkastare. Via tv´n som bara drar 50 watt kunde man nu använda sin tv som ljuskälla som gav mer ljus, energi än den energi den förbrukade. Denna uppfinning väckta uppmärksamhet hos lokaltidning som lagom inför jul gjorde ett större reportage. Visades på ljusmässan i Älvsjö.

1990- 2006 Medverkade med egen monter varje år på STOCKHOLM ART FAIR, senare med produktionsbolaget Smedsby Konstakt.
Smedsby Konstakt producerade utställningar som visades i Holland, Norge, Lettland, Sverige, Madagaskar.

2001 EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD undersöktes om en bild säger mer än tusen ord. Ett tusen studenter medlemmar i East Water Art Academy skrev med vit färg på en jätteduk var sitt ord. Tusen ord. Verket gjordes under tre månader på Almalöv.

2001 JURYBEDÖMD UTSTÄLLNING Denna bild, en duk på fyra meter gånger tre meter bestående av tusen ord lämnades in på jurybedömda höstsalongen på Värmlands Museet. Frågan var säger denna bild mer än tusen ord, mer än innehållet, tusen ord.

2001 I HOLLAND STÅR ETT HUS. Större bild och ljud installation med kollegan Hans Biezen. Hade fått montern sponsrat av Art Fair. Broos och Biezen sjöng en Holländsk visa och hade byggt upp fyra stora kanalhus, bestående av fyra hundra små målningar. Även IKEA plastgarderober med stora foton ingick i installationen. Inslag på SVT Christoffer Barnekow.

2000 PORTEN arbetade i diabasgruvan hos Björn Nordenhake i Broby, Skåne utförde bla. En större 2400 kg skultur i rödvånga granit. Denna skulptur visades i Borlänge och leasades av Malung kommun.

2000 THE ALMA LÖV COLLECTION
Inredde en monter på Stockholm Art Fair med fyra hundra verk, allt från video, skulptur, måleri, objekt.

2000 EASTWATER ART ACADEMY Öppnade Konstakademin EastWater Art Academy i Göteborgpaviljongen under Joseph Beuys motto, JEDER MANN IST EIN KUNSTLER.

2000 EXAMENS ARBETE. Etttusen studenter
Ett tusental personer som efter examenprov, en lite vinkande figur i lera med uppmaning att inte använda fantasin bara jobba efter förebild fick högskolediplom, utvecklingssamtal och inplastat konstnärskort, som ger rabatt på museer. Diplomet kopierades från Kungliga Konstakademin, även KRO´s plastkort kopierades. Jeder Kunstler ist ein Mensch var Martin Kippenbergers variant på Joseph Beuys Jeder Mensch ist ein Kunstler.
Det blev tusen vinkande lerfiguer som brändes i ugn och placerade i utställningsrum som studenternas examenprov.

2000 HARKONFERENS –TRYING TO EXPLAIN ART FOR A DEAD RABBIT. Stockholm Art Fair. Special Guest, fick gratis monter. Placerade en hästtransport på Konstmässan och i denna pågick en Harkonferens. Harar från 200 olika länder satt i vagnen och diskuterade om Joseph Beuys hade lyckats att förklara konsten för en död hare aktion. Art is investigation, art is blub blub blub. Besökare fick via mikrofon och högtalare blanda sig i diskussionen. Intresserade kunde adoptera en hare, Ska det vare en hare, från något land och blev inskrivna i adoptionsregister, fick adoptionsvbevis och en målning på en hare. Omkring 400 personer deltog. Stockholm Art Fair.

2000 ”JAG” Höstsalong Museet Karlstad. Fyra meter höga bokstäver JAG privat verk med två vakthundar i brons. Salongens största verk plus salongens minsta verk, verket; Vi. En plastpåse med två gummisnoddar och sex spik så att man med bifogad Bruksanvisning själv kunde spika upp och sätta upp ordet ”vi” à la IKEA - 20 kronor verk. Vi , för alla, utan värde.

1999 ? ELECTRIC LIFE
Dokumenterade alla elektriska apparater i hemmet, ställdes ut som installation med hundrafemtiofyra foto på Värmlands Museum

1998 – 2010 ALMA LÖV MUSEUM ett socialt konstprojekt. Startade 1998, Stockholm Europas kulturhuvudstadåret, Konstprojekt The Alma Löv Museum of experimental & unexpekted Art. Byggde sexton paviljonger i vilka årligen diverse konstprojekt visas.

1999 SOUVENIR. Stockholm Art Fair. Besökare fick ta någon av de 3000 julgranar som fraktades från Värmland till konstmässan. Ett kort med uppmaning att skicka information om utplaceringsplats följde med och skickades till TRAST. Det blev hundratals svar från olika länder.

1999 PORTABLE ART GALLERY. Detta år var han nästan inte med på Stockholm Art Fair. Fick abstinens besvär. Byggde ett mobilt galleri och gick omkring på mässan i fyra dagar med galleriet plus annex. I galleriet fanns bilder på alla gallerister sittande i sina montrar väntande på sina gäster. Fotograferat året innan. Ett hundratal akrylmålningar i mindre format.

1999 JUST CALL ME ANGEL, sex meter hög objekt och installation bestående av sexton uppstaplade ”explosiv”märkta militär kistor med motor i toppen av skulpturen med startknapp på marken, stor blodfläck under verket och ett foto av en fallande ängel… Tillsammans med Hans Biezen, BROTHERS IN ART Bidrag till Höstsalong museet. 1999

1999 CHOOSING YOUR PARTNER, Internationell Mailartprojekt Umeå. Hans bidrag bestod av gratis adressändringskort som han dagligen skickade till Umeå Konsthall. På kortet fanns olika förfrågningar om en partner. Detta bidrag blev av tidskriften 00-Tal utnämnd till det mest intressanta bidrag bland 1500 bidrag från hela världen.

1999 THERE ARE NO MORE TEARS IN THE LAND OF PAIN, Installation på Hagfors Folkets Hus. I fyrtio små kopparskålar låg ögonen i en vätska . Projektet väckte anstöt och plockades efter några dagar ner av arrangören.

1999 FÅR VIDRÖRAS Installation på Galleri Bergman. Verket bestod av hundra penisar i olika tillstånd i lera och visades i ett sk. herrum, ett rum på galleriet var herrar förr i tiden kunde titta på nakna kvinnor.
Galleriet tyckte att bilderna var opassande. Verket var jurybedömt och godkänt men galleristen vägrade att visa verket. Vi visar inte kissepinnar” var galleristens svar. ”Broos avsnoppad” på galleri blev tidningsrubriken.

1999 HUNDRA PENISAR visades istället på Art Fair-Stockholm, 100 för de stora, 50 för de små. Gick åt som smör , favorit bland kvinnliga gallerister. S kvinnoförening beställde flera stycken, på fråga om vilket tillstånd önskades blev svaret ”bara de är glada”.

1999 Gallerinatt Karlstad
En absurt installation, en frisyrsalong i gallerian Karlstad i vilken vi hade Bjori vår Islandshäst. Han både kissade och bajsade på golvet medan vi mlade och klädde ut oss.

1998 ATT ÄLSKA I NÖD OCH LUST
Målade av alla bröllopsbilder ur annonsen i Dagens Nyheter, Ett 60 tal spraymålningar. Visades Eksjö Konsthall 1998

1998 SAFE STREET Umeå. Performance tidigt på morgonen vid femtiden gick han med handdriven vagn, tryckte med pappersmassa och tillverkad lång smal pappermassaform hundratals vita mittstreck på en hårdtrafikerad gata i Umeå.

1998 STORM I ETT VATTENGLAS Reijkjavik Island, Nordiskt projekt. Större installation i nedlagd Isfabrik. Containerfynd och annat. Fick pris för verket STORM I ETT VATTENGLAS- en fläkt och ett glas med vatten, visades i Zurich, galleri Baar.

1998 N´ART . Större installation i isfabrik Reijkjavik Island, fraktades sedan med båt från Island till Sverige. Visades även i Hagfors. Installationen väckte protester från ett kommunalråd ”detta är inte konst” som citerades i tidningen.
Denna utställning blev något slags vändpunkt i Marc Broos konstnärskap och många saknade, pratade senare om tiden då han gjorde skulpturer i lera och uppskattade denna del av konstnärskapet mer än det som han skulle jobba med kommande två decenier. Leran las på hyllan för att sedan kanske 2011 tas i bruk igen.

1998 NAGELSKÅDERI Placerade Selma Lagerlöfs tånaglar i monter. Rubriker i Aftonbladet: ”De eviga frågorna om hur lång Strindbergs penis var i ”upprört tillstånd” berikas nu med ett annat litterärt klipp. Selma Lagerlöfs tånaglar i monter, prydligt uppradade på en sammetskudde…” ramaskri i VF;
”Äckligt” tyckte recensent Rune Engelbrektsson.

78- HÖSTSALONGER. Deltog under ett tjugo/femtontal år (tom 2007) årligen med ofta påkostade installationer på Värmlands konstföreningens höstsalonger på Värmlands Museum. Verk uppskattades föga av några styrelsemedlemmar, passade inte in. Marcs verk betraktades som jippo av museums intendent Björn Hedstrand. Att Marcs verk ofta hamnade på första sidan i lokaltidningar upprörde säkert en del.

Utsmyckningar:
Årjäng vårdhem.
Charlottenberg tandläkarklinik,
Eda Tandläkarklinik,
Örebro Polishuset,
Hagfors Gymnasium,
Landstinget kommuner, landsting.
Skulptur Freedom på Ingesunds Musikhögskola plockades för några år sedan ner och ligger i en källare.
Konst på Hög Kumla 2010.
Hammarö bibliotek 2011
Båtbusshållsplats Karlstad 2011
CIA 2011 projekt performance , happenings.
första projekt Alma Lövs begravning 2011.
Drivkraften bakom Alma Löv museet.

Stipendier: Konstnärsnämndens Dynamostipendium 2007.
utdelat av Sune Nordgren.
Fröding Stipendium 2007.
Bror Eijve Stipendium 2006.
Stiftelsen Framtidens Kultur projektbidrag under flera år. Bildkonstnärsfonden Konstnärsnämnden två åriga stipendier 2005.
Statens Kulturråd 2009.
Per Liljenbergs Fond stipendium 2005.
SKR Diplom 2003.
Konstnärsnämnden projektbidrag 2000.
Konstnärsnämnden 2006.
Jobbade på sjuttio,åttiotalet inom Värmlands Konstnärsförbundets styrelse och som ordförande för KRO Värmland.

Medlemskap:
TAC Total Art Control.
ASC Assocation for Social Contribution.
TRAST In Trast vi Tröst.
BIA Brothers in Art.
EWAP EastWater Art Productions.
EWAA East Water Art Academy.
AVF Almas Väninne Förening.
SK Smedsby Konstakt.
CIA Center for Interactual Art. 2011 gen. Dir. *
PALEIS ORANJESTRAAT EC Executive chef Alma Löv Museum
TAWOTWS Take A Walk On The Wild Side. hotellrörelse)
SANATORIUM supervisor
TAKE IT OR LEAVE IT Galleri i Palatset
BURIAL X, CIA´S begravningsplats entreprenör
BRAUN & BROOS 2010 Konstvaruhus
A.L. MUSEUM of E & U gen. dir.
De Wolk is Boven , Molnen är där uppe, öppnade galleri i Eindhoven på 70-talet (Galleriet låg på andra våningen, skylten var i form av ett enormt stort moln.)
Startade konsttidskrift AlmaMagasin/Almanacka 010. styrelseordf. AlmaBok (konstböcker 08) och AlmaFilm (film/dvd/ egen reprod. Utrustning 08)
Värmlands Konstnärsförbund.
*CIA ska i sinom tid lämna en hög
avslöjande dokument
(slowleaks istället för wikileaks)

CIA is an international non-profit organisation, a laboratory for examining art;
dissociating pattern and perceptual influences on oculomotor behaviour.
CIA organizes underground art projects
CIA publishes art-related submissions of private, secret, and classified media from anonymous
news sources and news leaks.

Text Simone Jacobi fil.dr.

almaprojekt 2009
"Gränslöst och spejsat"
recension DN Dan Jönsson
http://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/recension-dedikation-selmavarmland-wood-festival-1.912858
---------------------------------------------
"Sensuell Oas"
Aftonbladet Camilla Hammarström
http://www.aftonbladet.se/kultur/konst/article5617410.ab
---------------------------------------------
"Almariket gör publiken munter"
DN Jessica Kempe
http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/almariket-gor-publiken-munter-1.603265

Mediaröster om nedläggning Alma Löv:

DN 30 dec 2010
RUBRIK” ÅRET DÅ KONSTSCENEN VÄXTE ÅT ALLA HÅLL.”
Årskrönika av Birgitta Rubin som hade tre önskemål inför 2011
Tre förhoppningar inför 2011.
1. …att det privata konstexperimentet/museet Alma Löv inte
begravs, utan återuppstår i de värmländska skogarna
2. …att se utställningar av kvinnliga konstnärslegender som
Dorothea Tanning och Yahoi Kusama innan de hinner dö.
3. …att tunga, internationella konststjärnor som Anselm Kiefer
och Ai Wei Wei introduceras i Sverige.

BIRGITTA RUBIN Dagens Nyheter

Dagens Nyheter torsd 16 september 2010 KULTUR
INGELA LIND:
Alma Lövs sjövilda konstfest är slut efter tretton år.
Konst väcker alltid komplex av tankar och känslor. Men faktum är att dess lätt melankoliska och lite sjövilda atmosfär på ett ovanligt sätt huggit mig i hjärtat.
Alma Löv var en årlig utställningsfest med hundratals svenska och internationella konstnärer som mot alla odds, på landet utanför Sunne, skapade ett högtryck för alla former av experimentell konst. I sommar har det skrivits spaltmeter om stängningen av museet och den förgiftande konflikt mellan dess grundare Marc Broos och grannen, målaren Lars Lerin, som förmodas ligga bakom. Men också om uteblivna offentliga bidrag.
Klart är att det udda Alma Löv efter tretton år plötsligt på försommaren 2010 brakade igenom mediavallen. Därmed stormade publiken an. Nu stirrar jag på den smala biväg som blockerades när flera hundra besökare skulle parkera och som stryker tätt förbi de två grannarnas lador- den ena Alma Lövs skogstempellika utställningsarena och den andra Lars Lerins försäljningsplats.
Jag tror att bråket till stor del var en krock mellan två estetiska system. Mellan konstnärlig avantgardism och populistisk marknad.
etc, etc

Museum Alma Löv var ett personligt socialt konstverk. Ett lidelsefullt försvar för egensinne och för konstskapande utanför institutionernas byråkratiserande och nivellerande ramar. ”Om andra museer är för alla är vi ett museum för alla andra”, var dess fräcka devis.
Att Alma Löv Museum nu begravs rimmar helt med tidsandan.

INGELA LIND Dagens Nyheter
konst@dn.se

Göteborgs Posten 22 aug 2010
Mikael Van Reis Alma Lövs sista dans

Värmländska Alma Löv har sedan 1998 samlat svensk och osvensk samtidskonst till sommarutställningar strax söder om Mårbacka. Ett projekt som i sin generositet saknar jämförelser, men som nu ändå når finalen.

Efter tretton somrar i livet dansar nu Alma Löv bort över Frykens spegel. Marc Broos mäktar inte med att fortsätta verksamheten, särskilt inte utan ett gott allmänt stöd – den offentliga dumsnålheten vet mer sällan sitt verkliga pris. Det är förstås mycket krävande att varje år samla så många konstnärliga bidrag på en plats med denna ambition. Insatsen har varit lika varm som heroisk. Därutöver är Alma Löv närmast ett konstprojekt i sig att genomföra, inte primärt en institution att bygga à la sydsvenska Hishult eller Wanås. Marc Broos vill nog hellre kalla sig konstnär än entreprenör. Han signerar kollaget och ritar samtidigt om ett litet stycke Värmland söder om Sunne.

Ett lantligt Kunsthaus, men ingen ”konsthall”. Jag tycker just detta hus är ganska fantastiskt med sin säregna, trädoftande atmosfär av loge, filmstudio och galleri. Kan man bara stänga detta? Verkar svårfattligt.
Det är förstås sorgesamt men å andra sidan ligger det också i den provisoriska andans natur. Spontana idéer är viktigare än ideologier. Skalan är måttlig men idérikedomen ändå avsevärd. När man tröttnar gör man något nytt.
Holländaren Marc Broos har sannolikt några luftrötter i forna provierörelsen _och frihetliga tankar om sympatins makt. Alma Löv är därför lite gräsnära sjuttiotalsutopi uppstånden som tvåtusentalsmiljö. Här märks ju ingen pekuniär eller urban smartness, men en nyfiken koll på läget. Utställningarna byggs som en sorts växande vänkrets.
Kanske kändes konceptet färdigt för Marc Broos? Jag anar det. Fyrtio konstnärer bildar likväl ett personligt samtidsmontage som nu inte finns att se på annan ort. Och snart inte alls. Jag är ändå inte så övertygad om att det är sista sommaren Alma Löv dansar. Tonåringar brukar dyka upp i annan kostym.

MIKAEL VAN REIS Göteborgs Posten
mikael.vanries@gp.se

Svenska Dagbladet
8 juli 2010 Lina Wennersten
Rubrik: SISTA PENSELDRAGET
Det vildblommande konstmuseet Alma Löv är inne på sin 13:e sommar. Nu meddelar konstnären Marc Broos att den värmländska paviljongparken slår igen för gott till hösten.
Alma Löv är motsatsen till den vita kub som är konstinstitutionernas standardform. I grönskan kring konstnärsparet Karin och Marc Broos hus i Östra Ämtervik står små träpaviljonger, glashus, en container och en hel lada där samtidskonsten får härja som den vill. I 13 somrar har Alma Löv varit konstvärldens förvildade hippie, men nu känner Marc Broos att det får vara nog.

LINA WENNERSTEN Svenska Dagbladet
lina.wennersten@svd.se

Svenska Dagbladet Dan Backman
29 juli 2010
Förvirringen gör ingenting
Publicerad: 29 juli 2010, 16.47
KONSTBLANDNING Det är helhetsupplevelsen av paviljonger, utomhusverk och konstlada som är själva poängen med Alma Löv museum. Årets utställning är den sista men projektet går säkert vidare i någon form.
Årets samlingsutställning – ja, det är alltid samlingsutställningar på Alma Löv – har fått namnet Taking down heaven och är, som det mesta här, lätt förvirrande. Vilket, bör tilläggas, är helt i sin ordning. Några kortfattade kryptiska rader på hemsidan om att ”det kanske är dags att rikta blicken uppåt och lite nedåt” ger inte mycket hjälp på traven. Men vad gör det? Konstvärlden har ett överskott på konstteoretiska texter som inte lyckas sätta fingret på det väsentliga, så det är snarast en välgärning att inte belasta miljön med ännu en ordrik katalog. Dessutom: upplevelsen att orientera sig bland Alma Lövs sexton små paviljonger och vidare till den stora utställningsbyggnaden Paleis Oranjestraat, som egentligen är en ombyggd lada, låter sig ändå inte fångas i en katalog. Eller, för den delen, i en recension. Det är alltså helhetsupplevelsen – inne och ute och promenaden mellan de särpräglade byggnaderna – som är själva poängen. Att se Marc Broos med ett barnbarn på armen är en konsthändelse i sig, jämförbar med att se Lars Vilks bygga vidare på Nimis. Ingen av dem går ju att separera från sina pågående projekt. Men det är ändå ladan i sig som gör störst intryck, i år delvis förvandlad till hotell och sanatorium. Om det är på riktigt eller bara på ett konceptuellt plan framgår inte. Som det mesta här verkar det vara under konstruktion.
DAN BACKMAN Svenska Dagbladet kultur@svd.se

Radio P1 Kultur Nya Vågen 31 aug
I programmet ingår att programledare frågar om någon är sur på något.
Jenny Teleman svarade
”Ja surt, surt, det är väldigt ledsamt att det stora vilda knasiga anarkistiska konstmuseet Alma Löv i Östra Ämtervik upphör , att det var sista säsongen för dem. Det finns faktiskt få personer som bygger tjugo paviljonger i sin egen trädgård och bjuder in samtidskonstnärer från hela Sverige och internationellt också, tråkigt att det läggs ner det verkar som om bidragen har tagits tillbaka , det verkar snålt…..”

JENNY TELEMAN Sveriges Radio P1

SVT Kulturnyheter reportage,
recension Dennis Dahlqvist 4 juni 2010

"Projekt med samtidskonst en riktig fullträff" , "konstkritiker Dennis Dahlqvist gillar vad han ser"
detta var SVT Kulturnyheter inledande rubrik och på-annonsering inför en recension av Alma Löv på svt kulturnyheter 4 juni.

Konstrecenten Dennis Dahlqvist som inte precis är en kritiker som stryker medhårs åkte med TV fotograf och producent kl. fem på torsdagmorgon från Stockholm för att granska Alma Löv Museums projekt "Taking Down Heaven" i vilket ett fyrtiotal konstnärer deltar.

Den kritiska recenten var lyrisk;
"Ett minst sagt ovanligt museum",
"Oväntade möten och överraskningar är något av Alma Lövs specialitet" "En katt bland hermelinerna", "Ett experiment för ut föra ut samtidskonst till landsbygden, men den här utställningen är så bra att alla verkligen borde se den".
Recensionen, programmet avslutas med uppmaningen "Så nu vet ni vad ni ska göra på semestern
ta en tur till Värmland och spana in ett av Sveriges mest inspirerande museer"

DENNIS DAHLQVIST SVT Kulturnyheter

http://svtplay.se/v/2159950/kulturnyheterna/konst__alma_lov_museum

Alma Löv Museum har under tolv år varit Marc Broos stora konstprojekt, ett enda omfattande socialt konstverk. Sexton paviljonger i en skogsdunge och på en äng. Nu har Marc 2009/2010 byggt färdigt Paleis Oranjestraat med hotell och sanatorium TAWOTWS Take A Walk On the Wild Side. Och sen har han plötsligt bestämt att Almalöv verket är färdigt och har lagt ner det hela. Alma finns inte längre . Alma har gjort sitt. I aug 2010 invigdes hans permanenta verk ”Var finns konstverket” på Konst på Hög i Kumla och 2010 presenterades en idéskiss för båtbusshållsplats i Karlstad, samt gestaltning av entrén till Folkets Hus i Skoghall. Utförs 2011. Våren 2011 blir det Alma Löv begravning, performance , happening och matfest.

Med Alma Löv känns det nästan att han gör bokslut, tolv enorm framgångsrika år med fantastisk publik och intressanta konstnärer och bra recensioner av tongivande media. I år blev Alma Löv av konstkritiker Dennis Dahlqvist på SVT kulturnyheter utnämnd till ett av Sveriges mest inspirerande museer, ”Denna utställning är så pass bra att ala borde se den” Nu vet ni vad ni ska göra denna sommar, åk till Värmland, spana in Almalöv. Förra året hamnade Alma Löv på första sidan av DN Kultur med rubriken ”Gränslöst och spejsat” och Svenska Dagbladet nämnde Moderna Museet och Alma Löv i samma mening. Året innan när konståret summerades av ett antal kritiker på GP kom almalöv i gott sällskap med Tate Modern på topptiolistan . Vad mer kan man önska sig av beröm och framgång? Det kanske räcker nu. Almalöv känns som en enda stor målning som har tagit tolv år att få färdig och någon måste man dra sista penselstrecket, säga att det är färdigt. Bra att lägga ner när verksamheten är på topp.

Mest beröm får Alma inte från nära håll men mest utifrån, säväl från tillrest publik som media. Det är otroligt att Alma kunde ge institutioner med tio eller hundra gånger större budget en rejäl match. Broos är faktiskt lite (mycket) stolt över denna Almalöv skapelse och kan ge sig själv klappar på axeln. Almalöv lever sitt eget liv, som en dotter som man i bästa fall kan vara stolt över. Broos drivs av att vad han gör ska vara så urbra, helst ännubättre eller ”bäst”. Han verkligen driver sig själv. Alma blev hans liv och drivkraft , en passion gränsande till besatthet.

När han kom till Värmland var hans första större projekt på sjuttiotalet en installation i Hagfors konsthall. Från en utställning i Island hade Marc fraktat en massa material till Hagfors och han byggde kojor, jätteskorstenar. Det blev rabalder , detta är inte konst utbrast kommunalrådet Hans Olson, riv skiten. Marc berättade detta för en kritiker som skrev stora rubriker. Detta var avsatsen till en vändning i hans konstnärskap, mer installation och idébaserade projekt. Första projekt i Sunne blev också utskälld av en reporter ”Kungens nya kläder” eller kanske kjesarens. Det blev diskussioner i tidningar. I Karlstad på galleri Bergman berättade galleristen att det fanns ett sk herrum, för i tiden kunde herrar titta på bilder på halvnakna damer. När han blev tilfrågad att utforma detta rum kom han med ett par hundra oskyldiga penisar i lera., tänkte att det kunde bli ett damrum. Får vidröras. På vårt galleri visar vi inga kissepinnar sa galleristens fru och verket som var antagen av en jury togs bort för att inte äventyra kollegornas verk , de ville strejka. Det blev debatt i radio , tidningar och TV. Marc satt ensam i studion med hundra penisar, galleristen dök aldrig upp. Marc Broos avsnoppat på galleri. Även ett verk med ögon om låg i skålar med tårar, kändes obehagligt och plockades bort på en utställning i Hagfors och en installation på musikhögskolan hamnade i en garderob. Förresten penisar visades i Stockholm på konstmässan, 150 för de stora, 2100 för de små. De gick åt som smör. När Marc landade i Sunne och såg Selmaexploateringen, Selmaglass, Selma i trilla på Lifecentrum tänkte han det sista man kan göra, utnyttja henne, slå munt av henne är att visa hennes tånaglar. Gjorde en vacker sammetsklädd ask med Selmas tånaglar . Äckligt tyckte VF´s recensent medan Aftonbladet jublade med stor rubrik. På Värmlands Museum lämnade han varje år in påkostade installationer och verk som tog tid att framställa. Broos blev aldrig refuserad och det var nog tur att inte någon av konstföreningen satt i juryn. ”Är du kanske kompis till Marc Broos” frågade en konstföreningens styrelsemedlem jurymannnen. Ja hur annars hade detta verk kunna bli accepterat. Medan alla konstkompisar, kollegor i Värmland fick det av många i Värmland mest ansedda Tor Fagerkvist stipendium har Marc aldrig fått detta. Göran Tunström brukade besöka almalöv museum och gillade verksamheten. Almalöv Museum fick under sina tretton år aldrig Sunne kommuns kulturstipendium som upprättades till Göran Tunströms minne. Bla. hembygdsgårdar som inte stod högt i kurs hos Göran fick ta emot Sunnes kulturstipendier. Marc Broos höstsalongverk hamnade ofta på första sidan i länstidningar till säkert mångas förfasan. Tror inte att han passade in på denna försäljningsutställning. När M. träffade bildkonstnärs fondens ordförande som delar ut stipendier sa Värmlands museums intendent Björn Hedstrand ”Marc Broos gör inte konst, det är bara jippo”.
På universitet fanns en jättestor nästan tom garderob, inga vågade hänga jackor där av skräck att kläder kanske skulle bli stulna. Marc tänkte om man nu proppar garderoben med jackor då vågar man hänga sina kläder. Ett plagg i mängden. Han befolkade garderoben med flera hundra plagg utan att någon visste om det förutom en person från universitet. Kläder från hans föräldrar och egna jackor. Snygga kläder. I vissa fickor fanns black och råttfällor för evt. tjuvar. Efter någon månad skulle han hämta allt. Städerskan som säkert såg samma kläder dag in dag ut hade säkert tyckt att det var konstigt och bara slängt allt i en container.
Hans barn blev inte glada när de fick reda på att deras märkeskläder var borta.

Marc Broos stora , för honom viktiga självutnämnda scen blev den årliga konstmässan i Stockholm , här blev det annat bemötande. ”Utan dig är denna mässa en stor grå massa” sa reportern Ulrika Knutsson. Bildjournalens Christoffer Barnekow intervjuade visade hans verk på SVT som ett av mässans höjdpunkter. Svenska Dagbladet (Eva Runefeldt) skrev i sin konstmässarecension om installationen. Något år var det TV 4 Stockholm TV och tidningar från nästan hela landet som fick reda om ett projekt via TT Spektra. Marc fick gratis montrar och blev av Artfair ledningen tillfrågat att komma med projektidéer.
Konstmässan projekt var för honom ett fantastiskt projekt att utforma, en utmaning. En sån stor konkurrens och att lyckas, att bli uppmärksammat bland mängden verk var hans drivkraft. ”Du är min enda konkurrent på denna mässa” sa Kjartan Slettemark när Kjartan gjorde en Marilyn Monroe grej och Marc körde barnvagn med ljudinstallation och nedstörtande figur, ”Accidents happens”.

Han verkligen slet för dessa projekt. Åkte något år dit med hästtransport proppat med fyra hundra harar för sin Harkonferens. Joseph Beuys hade 1965 försökt att förklara konst för en död hare. Broos hade samlad hundratals harar från hela världen för att få redan på om de hade förstått konsten. Hela hästtransporten in i mässhallen. Hararna snyggt på sina platser, hyllor. Ur högtalare ljöd det; art is investigation, art is sublimation, art is blub blub, blub. Besökare kunde inte köpa men adoptera en hare, 300 små målningar gick åt.

Ett år tog Broos under tema Souvenir med sig 3000 värmländska granar. Var tionde besökare gick omkring med en planta och en bruksanvisning. Han fick hundratals blanketter tillbaka med uppgifter var granen var planterad. De hamnade på de mest konstiga platser över hela världen.

Ett annat år uppträde Marc som städare iförd i en vit landstingsrock med text Marc Broos läkare från Jugoslavien jobbar som städare på Alma Löv. Sopade under mässans fem dagar golv hos gallerister. Fast bara hos gallerister som bara hade skit på golvet, inte på väggarna. Anställd av ASC- Assocation for Social Contribution. Under motto Keeping the world free from Dirt genomfördes aktionen. På internationella kvinnodagen monterade han en videokamera på skaftet och filmade golv i montrarna en hel dag. Ett städbevis. Det blev TV intervjuer och tidningsreportage och grattis lunch på en restaurang som drev av en utländsk akademiker som hade sett TV inslaget.

Marc Broos stortrivdes på mässan med sina ofta ”sociala” projekt. Tror att han deltog minst ett tiotal år. I Umea deltog han i ett postartprojekt ”Choosing your partner” med internationella deltagare. Ett halvtår senare läste Marc i tidskriften 90-tal att hans projekt var det kanske mest intressante. Detta projekt gjorde han bara på en höft. På åttiotalet startade han Smedsby Konstakt, som producent regissör utformades konstprojekt, bjöd in konstnärer och visade projekt i Lettland, Norge, Holland, konstmässan och runt om i Sverige. När det blev för mycket slit och släpande la Marc ner det hela.

Marc Broos intresse för konst fick han i unga år. Intresse kom med hjälp av jenever. På det fantastiska van Abbemuseum i hans hemstad Eindhoven som visade det senaste och nyaste från USA bjöds det på jenever och snäcks. På köpet fick man Bruce Nauman och andra konstnärer och konst som vred och vände på konstbegreppet. De som kom till museet var unga, många studenter från konstakademin. De startade även en filmklub var avantgardistiska filmer visades. Han satt en period med som ungdomsrepresentant i någon styrgrupp på van Abbemuseum. Och Marc startade mitt i Eindhoven galleri ”Molnen är däruppe” . Galleriet låg på andra våningen och skylten mot gatan var ett sex meter stort moln. I Eindhoven hade han kontakter, kollegor, vänner. umgänge, sen kom han med Karin hans fru, även hon konstnär till Värmland.
En enorm kontrast vad gällde konstlivet. Fast han trivdes. ”unga Värmlänningar” bildades. Skvaller på galleri Gripen, roliga vernissagefester på Värmlands Museums höstsalong och de hade sina möten bla med gruppen unga värmlänningar som han blev medlem i.

Alma Löv har nästan gått i graven, det blir begravning som kan dra ut på tiden. Pga av Palatsets obefintliga klimatanläggning med självdrag kommer Alma att frysas ner tills våren visar sig, ljuset har återvänt. Begravningen blir troligen någon vecka innan midsommar.
Begravningen kommer att bli en föreställning, en performance, happening, ett uppträdande, ansatsen till en ny verksamhet som liksom Almas öde blir underground, CIA Center för Interactual Art. Konstens underrättelse verksamhet som undersöker, forskar, lägger fram. Performances, uppträdande, filmprojekt, workshops etc. i Andy Warhols The Factory´s ande.*

CIA Center for Interactual Art
I dessa entrepreneriella tider när konsten och upplevelser betraktas alltmer som en trivselfaktor är det kanske dags att gå underground. För att säkra framtiden, överlevnad och utveckling av konsten ska verksamheten bedrivas underground i slutna laboratorier. CIA är en plats, ett forum, en möjlighet, kanske på samma sätt som vetenskaplig forskning som ofta sker i det fördolda inom universitets väggar. Kanske kulturpolitikens främsta uppgift, att driva utvecklingen framåt. CIA bedriver inte kulturpolitik men har en kulturpoliklinik i form av ett sanatorium. Vård och undersökningar i Paleis Oranjestraat med nybyggda sanatorium Take A Walk On the Wild Side och fem patientrum till förfogande. Hotell TAWOTWS har fyra hotellrum och kafé finns.

CIA Burial Ground X
Alma Lövs sexton paviljonger blir begravningsplats. Där får Alma vila tills hon blir väckt av konstens prins senast efter tjugo men tidigast efter tolv år. Under tiden tävlar Marc Broos med paviljongerna, vem, vilka som förfaller först. Konsten den föds men även konsten den dör, ibland efter ett långt fredfullt eller ett vild och stormligt liv. Det finns även konst som blommar kort som får en för tidig död eller också får den en förtjänt död alldeles för sent. Det finns konst som själv berövar sig livet. Ja det finns så många sätt, det finns så många anledningar, det finns så mycket tragik och så mycket glädje. Begravningsplatsen blir en begravningsplats för konsten. Konstnärer, konsten kan ansöka om egna platser. Någon gång om året kanske vid allhelgonaafton och vid olika ceremonier öppnas platsen för sörjande eller lättade, närmast anhöriga, beundrare, belagare och föraktare.

Alma sökte ett avgångsvederlag. Kanske som tack för tretton års verksamhet
eller som kvitto att ha blivit av med en belastning eller som startskott, utvecklingsbidrag till CIA en ny möjlighet en ny verksamhet, framtidens kultur. Bidragen ska täcka begravningskostnader. De räknar med ett hundratal begravningsgäster, almaister från hela landet. Bla kommer ett Requiem att framföras av en känd operasångare och pianiste och Almas försvinnande framförs av skådespelare. Det blir även bodyart performance med en elektroakustisk altviolinist och laptopkonstnär, begravningstal, videoprojektioner etc. etc.
Almas kista kom med en svart Mercedes begravningsbil på sista öppetdagen. Begravningsentreprenören, prästen la Alma i en enkel kista. Alma ligger i Paleis Oranjestraat på lit de parade i en dräkt utan bakstycke och lossasarmar med kardborreband som följde med kistan. Besökare fyllde kondoleansboken med tårar medan sorgemusik klingade ur högtalare och hundratals ljus tändes runt kistan. Almas kista håller just nu på att sprutmålas i pianoglänsande billack.

Marc Broos f.d. gen.Dir. AlmaLövmuseumofexperimental&unexp.art almamus@telia.com

*The Factory was Andy Warhol's original New York City studio from 1962 to 1968, although his later studios were known as The Factory as well. The Factory was located on the fifth floor at 231 East 47th Street, in Midtown Manhattan. The rent was "only about one hundred dollars a year".
The CIA Center for Interactual Art is located at the Almabarn, Paleis Oranjestraat without any rent. Different artists from different artdisciplines will be involved in the CIA activities.

Alma Löv var kanske ett projekt som
inte riktigt passade in i
den värmländska konst / kultur världen.
Medan Svenska Dagbladet hade dubbeluppslag om Almas nedläggning blev beskedet en liten rubrik i lokaltidningen. Bla. Marika Wachtmeister från Wanås skulpturpark, Pernilla Lesse från Färgfabriken Stockholm samt Moderna Museets biträdande chef Ann-Sofi Noring , konstnärer ”utifrån” och recensenter från tongivande media beklagar nedläggningen. Från närområdet blev det ganska tyst.
För att kreativa projekt ska fungera optimalt
behövs ett kreativt och stödjande omgivande samhälle.
Alma var kanske mer ett storstads/Stockholmprojekt.
All denna uppskattning, lovord och beröm som Alma
fått från media och besökare utifrån är otroligt.
Speciellt med tanke på allt annat fantastiskt som händer runtom i landet
och konkurrerar om utrymme och ofta inte får plats i tongivande media.
Bevakningen från media utanför Värmland var otrolig. Även med tanke på
Att det inte fanns marknadsföring och begränsade medel.
I Värmland får i demokratisk ordning? högt och lagt inom konsten
utan kvalitets bedömning samma utrymme i media.

Konstverk
av
Marc Broos 2011

Sex Interaktiva projekt som kan förvärvas via nätet

1 Bright Light

2 Storm i ett vattenglas

3 Om konstens mening vore
att bedöva, för att glömma livet, så
vore ett hammarslag i skallen den
enklaste och bästa konsten

4 Vi

5 En bild säger mer
än tusen ord

6 EWAA
EastWaterArtAcademy

7 Affischering förbjuden

1 Konstverk DVD film av Marc Broos Titel: Bright Light
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

Använd din TV som ljuskälla och spar energi.
Marc Broos har filmat en 1500 Watt strålkastare. Via TV´n som bara drar omkring 50 Watt
kan man nu 1500 Watt ljus. En enorm besparing, ett konstgenialtprojekt och en enastående uppfinning. TV´n sprider ett behagligt och mycket starkt ljus. Du kan beställa Marc Broos konstverk, DVD Bright Light 150 kr. hos CIA Center For Interactual Art, almamus@telia.com. Verket är numrerat och signerat.

För att förvärva konstverket/installation gör följande (1 - 7)
1. Beställ DVD´n med 1500 Watt strålkastare filmen.
2. Använd filmen på din TV som bara drar 50 Watt som en ljuskälla.
3. Nu fungerar din TV som energisnål ljuskälla och ger omkring 30 gånger
mer energi än vad den drar.
4. Ta en bild på TV som ljuskälla.

Så blir din ljuskälla, påslagen TV med DVD-filmen på play, ett konstverk
5. Skicka fotot som visar verket via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
6. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
7. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att verket med din ljuskälla TV/DVD är ett konstverk/installation av Marc Broos. Titel: Bright Light

Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

2 Konstverk installation av Marc Broos
Titel: Storm i ett Vattenglas Sturm im Wassertasse
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/installation gör följande (1 - 7)
1. Ta fram en fläkt (om du inte har en fläkt kan den köpas hos tex Clas Ohlsson, 198.-)
2. Ställ fläkten framför ett vattenglas fylld med vatten
3. Sätt på fläkten , luftströmmen riktad mot vattnet i glaset
4. Ta en bild

Så blir din fläkt, glaset, vattnet, akten ett konstverk
5. Skicka fotot som visar verket via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
6. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
7. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att installationen med din fläkt/glaset är ett konstverk/installation av Marc Broos. Titel: ”Storm i ett vattenglas”

Placering, förvaring:
Du kan placera installationen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world

Projektet visades första gången Rejkjavik N´art 1988 och tio år senare i Schweiz på Zurich Art Fair 2008

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

3 Konstverk –performance av Marc Broos
Titel: Om konstens mening vore att bedöva, för att glömma livet, så vore ett hammarslag i skallen den enklaste och bästa konsten (Elmer Diktonius) Marc Broos Performance.
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/performance gör följande (1 - 8)
1. Ta fram en hammare eller gummiklubba
2. Ta fram fotokamera
3. Innan aktionen enligt punkt 4 genomförs ska du läsa det finstilta nedan*
4. Ta en bild när du slår dig med hammaren i skallen
5. Ta till dig din upplevelse- den bästa konsten?

Så blir din akt, din hammare ett konstverk
6. Skicka fotot som visar händelsen/performance via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
7. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
8. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att akten med ett slag i skallen med din hammare är ett konstverk/performance av Marc Broos. Titel: Om konstens mening vore att bedöva, för att glömma livet, så vore ett hammarslag i skallen den enklaste och bästa konsten.

Placering, förvaring:
Du kan hänga hammaren på väggen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid hammaren.

Du kan upprepa performance så många gånger du vill eller har behov av men då är upprepningen en osignerad fast laglig kopia. Även vänner, bekanta kan du bjuda på upplevelsen av ditt verk. Du får använda verket i sluten krets men inte i offentliga sammanhang, se nedan**.

Dokumentation: De inskickade foton som visar händelserna ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare/performancedeltagare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos (i collaboration med Elmer Diktonius)
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet
AFT- PIT-WW Art for the people in the whole world
* För att undvika skador på den gråa massan ska hammaren sakta föras mot skallen och som skådespelare på teater eller
film ska slaget fejkas, ett låtsas slag alltså. Verkligheten är fejk.
• Ej lämpligt för barn under 2 år, häng hammaren på minst 1.50 m höjd. Konstnären Marc Broos eller tar inte ansvar för ev. skador.
** De verk som en konstnär (upphovsmannen) skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Det innebär att verket i regel inte får
användas av någon annan än upphovsmannen utan dennes tillstånd. Skyddet regleras i lagen om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk (SFS 1960:729), kallad upphovsrättslagen.

4 Konstverk av Marc Broos
Titel: VI (vi)
Pris: 150.- varav 100 kronor går till CIA Center for Interactual Art projekt ; ”Bodyguard for Art” , (Art protection) i samarbete med ASC Assocation for Social Contribution

För att förvärva konstverket/performance gör följande (1 - 6)
1. Skaffa två gummisnoddar och fem spik.
2. Spika tre spik i V form direkt på väggen,
två spik horisontalt 6 cm avstånd, en spik 10 cm lägre i mitten. Trä på gummisnodd
så att ordet V bildas.
3. Spika två spik bredvid V´et med 10 cm vertikalt emellan dessa spik. Trä på
gummisnodden så att I´et formas
3. Ta en bild på uppspikade VI.

Så blir uppspikade VI´et ett konstverk
4. Skicka fotot som visar Vi´et via email som bif fil. max 1 mb till CIA Center For Interactual Art almamus@telia.com eller via post CIA Smedsby 108 ,68696 Östra Ämtervik . Glöm inte ditt namn och adress.
5. Betala 150 kr. (Plusgiro Smedsby Konstakt 500 –22-3)
6. Du får ett signerat, numrerat, certifikat med det inscannade fotot och titeln.

Certifikatet är numrerat 1/ ….. etc. i unlimited upplaga, signerat av konstnären och gäller som äkthetsbevis; att akten med ett slag i skallen med din hammare är ett konstverk/performance av Marc Broos. Titel: VI (vi)

Placering, förvaring:
Direkt på väggen eller på träskiva som sätts på väggen bland dina andra konstverk eller helt för sig själv.
Certifikatet/äkthetsbeviset med det inscannade fotot, numrering, signatur och verkets titel förvaras väl eller hängs inramat bredvid verket.

Dokumentation: De inskickade foton som visar verket ingår i en pärm, bok som förvaras av konstnären Marc Broos, ev på ett museum som konstverk/dokumentation med alla inskickade foto och namn på ägare/performancedeltagare. Ange om du vill vara anonym.
Konstprojekt: Marc Broos
Produktion copyright: CIA Center for Interactual Art
Konstens underrättelseverksamhet

Konstverket Vi visades första gången tillsammans med verket JAG på Värmlands Museum
Konstverket JAG är privat och går inte att förvärva. Verket består av tre fem meter höga bokstäver J A G, samt två vakthundar på var sida. Visades på Värmlands Museum 1987

5 Konstverk av Marc Broos
Titel: Ord ord ord etc (tusen

Representerad

i några hushåll
hos privat samlare Friedrich Volt
konstvaruhus Braun en Broos

Övrigt

Begravningstal av Marc Broos

Kära Alma
Du är inte min mor, inte min fru, mitt barn, min far eller någon avlägsen släkting eller vän.
Det hände för länge sen, detta med Alma. Jag kommer knappast ihåg för hur länge sen, kanske var Alma i begynnelsen. Jag gick och går och kommer att gå, kanske är det detta det enda vi gör. Vi bara går omkring, planlöst. En och annan försöker att förbereda, att planera i minsta detalj detta gående, den väg som är tänkt att gå, kanske eller säkert dömt att misslyckas och det är frågan om detta nu är det bästa sättet att möta framtiden. Det händer ibland att man möter sig själv och jag tror att det var det som hände. Det blev inget ”det sa klick direkt” möte och jag har inget minne av när det hände och i vilket land, vilken plats, vilken årstid. Dag som dag, den ena dagen är knappast bättre än den andra. Det blev en lång vandring, ett utdraget möte, så mycket som skulle avhandlas, så mycket som är kvar. Det är lite märkligt när man möter sig själv. Vad ska man säga. Hej, hur mår du, vad var det nu du hette eller ska man småprata om vädret. Kanske blir man till och med förskräckt. Oj, är detta jag? Och vad ska den man möter, sig själv, säga. Kanske står där tyst och väntar, väntar på ett tilltal, ett svar, en fråga, kanske inte ens det, bara står där ordlös, ingen väntan. När jag skriver märker jag att jag så ofta använder ordet kanske, det är som frågetecken, att jag inte vet eller undrar, det kan vara något annat också, kanske, lite fegt kan tänkas, inget ställningstagande.
Jag hade inget val. Som Göran Tunström som gick upp för Gurlitaklätten med Selma på ryggen gick jag omkring med Alma. Inte som en ballast, hon vägde lätt, nästan som en vindpust. Det blev många steg vi vandrade, ibland gick det uppför, ibland raskt nedåt. Det hände att vi snubblade, vi snubblade rätt ofta. Det kunde vara en liten sten eller gren som låg i vägen. Det var egentligen när jag tänker efter ganska kul, trots lite skrubbsår. Att resa sig med sig själv på ryggen, fastklamrat. Vilken syn eller kanske är det bara en känsla, osynlig för andra. Ingen som ser vem man är och när jag vänder mig om ? Jag har aldrig sett min rygg, kan inte ens nå den, inte skrubba den utan ett förlängningsskaft. Vad som händer bakom, sånt funderar jag inte över. Kanske bara prat, viskningar och rop.
Livet är kanske inte en roman med en början och ett slut, en berättelse som kan återges med trycksvärta, en lång rad av ord som vävs ihop, binds ihop i några enstaka fall, till nytta för någon annans liv som kanske blir smittat av en kletig massa, förs vidare som små tecken. Livet går vidare sa konstnären L min förra detta vän när vår vänskap plötsligt tog slut. Livet är kanske denna vandring igenom ett landskap med alla möjligheter och omöjligheter. Det finns berg och stigar och dalar och oändliga ängar och alla dessa sjöar, otillgängliga grottor och vilda djur och småkryp och smaker och dofter, ljud och oljud och vädret, glöm inte vädret. Om vädret kan man tala, nästan med vem som helst. Vädret känns. Att vara som regn, att bli snö, som flingor som landar ner. Det finns många landskap, karga, omväxlande, rikt blommande, enformade, enformiga, naturliga. Landskap finns var som helst, precis runt knuten finns det ett eller två eller ännufler. Det finns landskap söder om söder för att bara nämna något. Vi vandrar inte i naturen som naturen är längre, snart är det alltmer vi själva som formar, knådar, tyglar, underkastar denna, naturen, den välgörande modern eller den onda kraften. Denna sanna naturen har den varit sann någon gång undrar jag. Då kan vi inte vara naturliga längre om vi nu någonsin har varit det, det är frågan. Och vilka vägar väljer vi eller kanske är det dessa som väljer åt oss. Höger, vänster, upp, ned. Uppbanade spår eller kast ut i det okända. Det finns trafikljus, stopp och varningsskyltar och vita streck mitt på vägen och alltfler skyddsräcken och för att inte tala om dessa farthinder och naturstängsel för att inne- eller utesluta, säkert både och. Vad är det vi vill se och vad är det vi får se. Det finns såna som är tvungna att anstränga sig eller tom gör detta av fri vilja, andra är lata, bekväma, tar de kortaste vägarna, ser knappt något, låter sig rulla fram och varför inte. De klarar till slut inte ta sig upp. Ligger kvar, går sen omkring i den lilla trädgården som de odlar fram. Klipper kanske gräs om de så orkar, om deras grannar så kräver. Även de bär något på ryggen, kanske något som tynger ner de alltmer. De orkar inte bära sig själva. De vet kanske inte ens om det, att de bär på något, de tror att det är något annat som belastar. De är kanske de drabbade, inte så märkligt att det blev så. Man kan inte alltid välja själva. You can´t always get what you want, the rolling stones said that. You don´t always want what you get, I said that. Det finns blixtrar från klar himmel som slår ner eller också är det något som bara tar över långsamt men säkert, omöjligt att värja sig mot. Inget försvar längre. De drabbade får krökta ryggar och kan knappt vända blicken uppåt längre. De ser att slutet kommer allt närmare, de pratar till slut bara med dem därnere. Dova röster, viskande, inga glada rop precis. Det finns såna som efter många år, fast somliga rätt så tidigt blir lite stela känner på sig att de bär på något, något grönaktigt som håller på att täcka hela kroppen. Att de inte har märkt detta kan man fundera över men bättre sent än aldrig. Kanske är det du. Det är mossa som har växt, långsamt, mossa som får sin näring från luften. Mossor är alltid långvuxna och könsorganen sitter i plantans topp, jag vet det. I bästa fall plockar du i sista stund bort all denna mossa som har växt fast för att bli den du är, för att slippa vara den du blev. Att tro att man går omkring med sig själv och upptäcka att det var mossa. Hur reagerar man, förskräckt eller glad som en uppenbarelse, en ny chans, kanske den sista. Som Nietzsche, som i Sorrento på Capri lyfte av nio års mossa. Vilket arbete att få bort allt detta, även det tar kanske nio år eller är det bara att lyfta av eller kyla bort, säga adjö, så var det med den saken.
Jag har hört att några låter sig bäras fram på deras livslånga vandring, de har bärare, andra som gör jobbet. De sitter högt i sina bärstolar och får aldrig en ros-tagg i foten, de lägger inte ens märke till dem. Småkryp som myror och annat smått jordnära är utanför deras synfält. "Det högsta är att skåda Gud. Det näst högsta är att stå på Tossebergsklätten och se ut över denna värld", så skriver Göran Tunström i romanen Tjuven och Selma Lagerlöf hon fick sin inspiration till Gösta Berlings saga när hon stod på detta bergets topp och blickade ut över naturen, Frykens landskap. Nietzsche han tyckte om dalar, när han var som mest nere, deprimerad, riktigt nere nästan utsiktslös i den djupaste dalen, riktigt på botten då hade han bara valet att försöka att gå upp, se en ljusstrimma bryta fram. Inget annat val än slutet, bara två val kvar.
Jag sätter mig under ett träd som ger välbehövlig skugga, om några veckor ska jag kunna plocka frukten för att stilla min hunger, skulle sen kunna hugga ner det för att ta veden att värma mig med eller att bygga ett skydd eller tillverka en skulptur, ett konstverk som kan väcka beundran, i bästa fall. Jag reste mig och tittade på det vackra trädet. Det var ett blommande träd och jag blev tagen av dess prakt. Jag ville ge trädet en komplimang och sa något om de vackra blommorna som växte på dess grenar. ”Tack så mycket, det var vänligt sagt” sa trädet som blev glad och smickrad över mitt beröm. Jag tittade länge och blev lite nyfiken och frågade trädet full av beundran”Hur gör du dessa vackra blommor?” ”Ack nej min vän” svarade trädet vänligt. ”Jag gör inte dessa blommor, jag är dessa blommor.” Där stod jag med mig själv på ryggen, mållös, jag och jag. Vi är våra frukter, vi är våra blommor. Kanske är vi alla almaister och bär på henne, på alma. Vissa har henne kanske bara som en mask, något, någon som man kan lägga undan. Ta på sig vid behov eller kanske spara till ett lämpligt tillfälle som aldrig kommer. Det är de sparsamma typerna eller de snåla. De tar ingenting för givet och de har melankoliska blickar. Några tror att de kanske har en hel hög almor som man bara kan ta av. Alma hit och alma dit. De blir nog besvikna när de upptäcker att förrådet inte finns, aldrig har funnits. De känner sig lurade, lurade på livet. Andra kan slita ut henne, förbrukat på några dagar. Det är kanske de sorglösa eller ansvarslösa eller de otåliga, de likgiltiga. De har väl haft det bra så länge det varade, man lever bara en gång brukar de säga. Livet är en fest. De har mod att se livet hård i ögonen. Jag träffar ibland såna som vill putsa upp henne, gör henne, alma, som betyder själen på spanska, vackrare än hon är men det är inte lätt, det är svårt för något lyser igenom, den rätta, det är den som vill komma in. Kanske behöver de bara vandra lite längre så att inga putsmedel finns kvar, fasaden som bara ramlar av, av sig själv. Det är lite pinsamt kan man tänka för det blir många hål och fläckar och så går det inte längre att reparera och man måste gå omkring och visa sig. De står bara där ansikte mot ansikte. Tänk om man inte blir igenkänd längre, att mångåriga vänner tror att man är någon annan. Eller kanske kan de gömma sig, dra sig tillbaka. De möter kanske en öde ö på sin vandring och stannar där. Umgås med det lilla som är kvar. Det räcker kanske för de, alla krav och förväntningar som bortblåsta. Några tänker kanske på sina barn , de orkar inte själva, de vill att deras barn ska kunna bära henne, senare. Föra henne vidare som ett arv. Något att ha för kommande generationer. De tänker på släkten. O Alma så mycket du kan ge, så mycket du kan ta. Tretton år har gått och jag är här för att säga farväl. Men hur går det att säga farväl till någon, något som finns kvar som lever vidare, som alltid, kanske från födseln har varit jag, som kanske redan fanns i livmodern eller ännu tidigare. Jag och kanske alla almaister som är samlade runt denna spånkistan, upputsad sprutmålad med svart glänsande lack, bär kanske dig denna själ med oss, i all framtid. Osminkad.

Jag tackar att ni alla finns. Det är alla ni, alla vi som är Alma. Jag tackar ännumer att jag finns annars hade jag inte mött er och ni skulle inte ha funnits, inte för mig. Konstens gud välsigna oss. Konstens gud bevara Alma. Allmylove.

Marc Broos Alma Löv 2011 juni

Tillägg
”Ibland händer att döden kommer på besök
Besöket glöms och livet går vidare
Men i tystheten sys kostymen”
Så skriver Tomas Tranströmer och jag bär denna dikt med mig vart jag än kommer som seden även den bär man med sig.
”Men ibland händer att döden bara stormar in,
inget fint besök precis.
Döden har blivit rasande och mejar ner allt
som kommer i sin väg.
Ingen kostym kan sys i tid och inget som går vidare, inte livet.
Det går inte ens att minna besöket,
Det är det sista besöket och sen
blir allting bara en enda färg eller helt utan. ”
Detta är inte Tranströmer men så kan det också vara.
Detta är en annan död, det finns så många men för det mesta väljer man inte själv. Ingen dödens Ikea. Det finns även den död som inte kommer på besök eller stormar in. Den döden visar sig inte ens, den osynliga döden. Den har ingen kostym, ingen rock eller klänning eller munstring. Den döden kan vara hård eller mjuk, den kan man inte lita på ett enda dugg. Den bara finns, den finns överallt, den bor bredvid livet i en liten etta tror jag fast ingen har hittat adressen. Eller också är det så kommer jag nu på att det är livet som bär döden på sin rygg. Livet som går omkring med döden, en massa dödar och ingen lägger märke till det, dem. Inte att undra på, den är plattare än ett A4 ark. Ett blankt A4 ark , ingen text. För vad skulle den ha att säga. Om man tänker hur livet kan se ut, kan man tänka sig att döden kan ha oändlig fler skepnader, det är ingen som ser den förran den kommer, har växt till sig, och den visar sig bara en enda gång. Kort, det går nog inte att räkna i sekunder eller nanodelar, detta tillslag. När döden har gjort ett jobb kan den väl inte stanna kvar, följa med in i döden. Den måste leva vidare, hur gör den kan man undra, den är säkert utmattad och kan knappast av egen kraft hoppa över på eller i någon annans liv, och de flesta är redan upptagna. Det är kanske vinden som lyfter upp som kastar upp i luften , bladet, döden som ett löv som dalar ner på ett annat liv som råkar gå förbi, kanske slås med döden som redan finns, byter plats och biter sig sedan fast som en fästing. Döden den dör inte, den fortsätter som vanligt, den har många liv och livet, livet har bara en död, lite orättvist kan tänkas men det beror på hur man ser på det. Fast det går inte ihop, för varje liv finns en död, alltså finns det lika många av varje.
Jag undrar om döden har ett språk, säger hej jag kommer för att hämta dig, kanske bara på engelska. Eller bara ett kort skrik, eller ett hånskratt istället för att beundra ett storsint liv, ett märkligt ljud som kommer från ingenstans, en hög ton som bara uppfattas av de invigda. Döden har kanske inte fått möjlighet att utveckla ett språk, så dolt den har levt i alla år utan kontakt eller stimulerande umgänge med omvärlden, dovstum. Bara gått omkring med livet, ibland nästan i hundra år. Hundra år av ensamhet. Ensamhet kanske det enda ord som inte har någon mening. Döden kan vara feg och kan fördöma eller vara avundsjuk. Vilket liv döden har egentligen. Jag skulle inte vilja byta. Om döden är slutet på livet då är kanske livet början på döden. Födda att dö. Eller. En vacker tanke, att slutet redan är inbakat som garanti på en dyr vara. Tyvärr garantin gäller inte längre kan beskedet bli. Men vad är garantin värd om det redan innan garantiperioden är slut och ingen försäkring finns mot dolda fel. Modellen har utgått, används inte längre. Extra pris finns inte, ingen rea, ingen mängdrabatt. Vi tror att lyckan ligger i vilan men vi söker frid genom att sysselsätta oss, döden är den fullständiga vilan. En vacker dag kommer jag att välja döden om den inte hinner före, vi får se.
Marc Broos

Vidareutbildning :
blogg
I dag har jag varit på lite utställningar, galleri Box och Konsthallen och massor av promenad i soligt men kallt Göteborg. På väg därifrån hummandes på Can't help falling in love träffar jag en vännina jag inte sett på år. Håller på och samlar material om bluffar, kopior, förfalskningar, lurendrejare etc för tillfället som ska användas till en av de utställningar. Och egentligen är det inte skickligt utan bara obändigt och våldsamt och en kamp som pågår. Luften i Kairo är tät av inte bara smuts och en enorm mängd avgaser, men även av ökendamm och av rök från de kontrollerade bränderna av papyrus runt staden. Om alla i Sverige redan vet så genererar en liten konstvärld ofta många grupperingar, skvaller och andra små skandaler som ställer till det. Idag blev det ingen konst, däremot ett kärt återseende med "Dirty Bar" (Stella Bar) och öl-stället som har öppet dygnet runt och som aldrig städas. Håkan verkar inte ha imponerats av Uppsalas nuvarande konstliv. Han vill mer peka på universitetet som potentiell huvudman med dess studenter som självklar målgrupp. Vilken påverkan har det vardagliga på en människa? Vad säger det om någons existens? Förutom att det är inspirerande är det också väldigt nyttigt att få låna ett par ögon utifrån som tittar på den specifika konstscen man verkar inom och de övergripande strukturer som råder.

Nästa vecka kommer förmodligen kretsa kring att förbereda nedtagning av utställningen och i den mån vi hinner försöka dra upp formen lite mer i detalj för nästa års verksamhet. Att bristen på dialog faktiskt får långtgående konsekvenser är uppenbar. Försök att beskriva tid faller lätt in i klichéer. Människans tid är så kort i jämförelse med världens oändliga tid. Konstlivet polariseras genom att en stor del av den konst som visas blir alltmer medialiserad och ytlig, samtidigt som den mer avancerade och banbrytande konsten finner en frizon på universiteten.

Tempot i samhället ökar. Den öppenhet och det mod som barn har, fortsätter vi att söka efter hela livet. Den känslan av tillgänglighet, öppenhet, kreativitet, samtida design och arkitektur och bevarad ladugårdsmiljö bidrar till konstraster och spänningar kopplade till konsten. Bra att diskussionen fortsätter konsten och dess villkor diskuteras alltför sällan. Sitter själv och funderar på hur jag skall formulera något som kan bidra till debatten. Konstnärer är en av de viktiga, och utan att gå in på en ägget och hönan diskussion, antagligen den viktigaste, komponenterna i ett fungerade konstliv. Trots att vi översköljs av information vet vi egentligen ganska lite om hur det är i Västafrika. Jag märker att jag nu börjar tänka sånt som jag inte riktigt har klart för mig och inte kan formulera i ord. Den dagen som någon far illa eller att det händer något, någonting negativt, då tror jag att vi allihop säger "vilket elände" och då är vi där liksom runtikring. Vem är jag? Jag är ganska rationell, jag vill visa upp det jag ser utan att mystifiera allför mycket. Med fötterna stadigt nedtryckta i klassisk skulpturtradition och huvudet ute i vilda, referenstyngda och mörkt humoristiska snår kan jag utan överdrift säga att skulpturhistorien svänger runt ett nytt hörn. Det är första gången på åratal jag gör något som inte har med min produktion att göra, allt annat är antingen direkt eller indirekt relaterat till mitt arbete. En annan som ägnar sig åt intressanta sidosysslor är Giornale Nuovo. Den enda som eventuellt skulle kunna jämföras är Annika Lantz, men henne har de satt i P4 på konstiga tider.. När jag var i USA förra året hittade jag en show som heter Rock Of Love. I think if I saw her when I was little, I probably would have wanted to be her. De är ett samtidsfenomen, men det finns inget intressant med dem som personer. De har inget direkt att tillföra. Jag känner mig lyckligt lottad över att få uppleva eran med såpor och dokusåpor och hetsen över att bli känd och leva i spotlight. Lesbiska tar över de länder som går i konkurs. Papperslösa har ingen rätt. Människor svälter. Affischerna är på plats runt om i staden, vi har placerat monitorern där den ska stå. Jag vet inte vad du vet om mig och mitt konstnärskap, men du vet kanske att jag arbetar med föreningen JA!. Varje år får Moderna museet förfrågningar om donationer. Just det fria konstlivets arenor och deras förutsättningar är något vi får anledning att komma tillbaka till senare. Jag köpte just en tågbiljett, Göteborg-Berlin, natttåget. Jag hade en gammal vävstol med mig, den som jag hade köpt när jag var 20 år, den stod uppe på vinden. Jag ska också isolera mig ute i familjens stuga vid havet i Sikeå för att i lugn och ro ta mig in i allt det material jag har samlat. Jill och jag delar ett intresse av hybridtexter, korsningar mellan litteratur, teori, film och bildkonst och vi är båda dragna till arkiv. Det är alltid lite svårt att förklara vad man gör på ett residens. Det låter lite suspekt, som en betald semester. Stig och Hedvig, hans närmsta grannar, uttryckte det såhär: han var så punktlig i sina rutiner att man kunde ställa klockan efter honom. Mina projekt består av undersökningar som över tid kan producera flera verk, till exempel film, installation, text, artist book, eller diskussion. Jag kan berätta lite om bakgrund och processen runt utställningen. Golvet är gjort i en en strävan att förstå den fysiska verkligheten kontra den upplevda verkligheten, tyngdlagens mäktiga betydelse för fysiken, samt frågor kring existens. Jag hade en tid börjat tänka på att skapa väggar som man kan gå igenom, och hittat stretchtyg och tänkt på att skapa rum man kan passera genom snitt i tyget. En del tyckte att möblerna försökte spränga sig ut ur byggnaden och andra att de var på väg in. Jag gör verk som behandlar förhållandet emellan det psykiska och fysiska rummet. Ingen visste något, ingen kunde visa mig amerikanska självbiografiska serier till exempel, lärarna kände inte till dem! Jag gör nästan allt för hand. Man borde kanske fråga efter ett förtydligande av vad man menar med t.ex. ”…. politiken i sin relation till konstnärligt skapande måste klara att förhålla sig till företeelser som tänjer eller bryter mot etablerade normer.” Kanske är det därför jag börjat intressera mig för begränsningar, vilket då kan vara att säga ja istället för nej, nu passade egentligen inte just det så bra in på begränsning eftersom den fungerar mer som expanderande än koncentrerande. ”En dag kommer hela jordklotet att förvandlas till en gemensam hjärna. Även om tusentals mil kommer att vara mellan oss kommer vi att kunna höra och se varandra som om vi stod ansikte mot ansikte.” Om man känner sig låst i sitt tänkande kan det vara en god idé med ett miljöombyte. En frågeställning som jag ganska ofta tänker på när jag skapar mina arbeten: Är det verkligen så bra att hela tiden blicka utåt och försöka se det som finns bakom det som ögat kan se eller som hjärnan kan förstå eller räkna ut? Ett hus, ett hem, mitt eget eller andras, finns ofta med och handlar om existens; närvaro eller frånvaro av en människa i ett hem. Det är alltid häftigt när det känns som man får ta del av något viktigt och man "får något" med sig som besökare/åhörare, några nya tankar, bredare perspektiv, sätt att se. Lägger jag till ett Halleluja så låter jag snart religiös. Jag vet inte vad jag ska göra, i lokal tidningen är tyst, tyst, tyst. När jag hör en diskussion på radion om, låt säga, finansmarknadens reaktion på den minskade emissionen av hedgefonder, känner jag mig inte manad att skriva en debattartikel. Jag tror dock att man kastar ut barnet med badvattnet. Kulturministern pratar i nattmössan. Man måste hinna söka, prova och göra fel, testa nya material, olika metoder och misslyckas, läsa teori, filosofi, konsthistoria och förstå vad som är intressant för mig i mitt arbete, och sånt tar tid. Tänk om Google Earth funnits 1992 när jag själv läste på grundkursen i konsthistoria! Många musiker har numer förstått att det är omöjligt att kämpa mot att deras låtar laddas ned gratis. Utan publik, ingen framgång – och det måste ju vara drivkraften. Att förutsätta en autonom sfär av eviga idéer eller abstrakta definitioner är en illusion, menar Nietzsche. Det är här som konsten visar sin befriande kraft. Genom att bejaka sin kroppslighet och kroppen som kunskapsbas, upphör människans alienation från jorden och hennes flykt till himlarna. Det dokumentära fotografiet har diskuterats och (i viss mån) omdefinierats sedan den blev en medveten genre under 30-talet. Jag tänker att vi är på väg in i en ny tid; tiden efter distanserandet och ironiserande. Den andra tendensen har försökt vända på perspektivet och hävda det kroppsliga och det sinnligas rätt. Konsten får nöja sig med den tid som kommer över. Många är trötta på feminism. Dessa pockar ju på och vill komma fram ur garderoberna igen vilket vi kan se på medeltids-live, TV-program som Lets dance och annat. Vi lever i en tid av romantiskt symbolism. Medan jag parerade isklumparna på cykelbanan tänkte jag - är konst viktigt? Vad kan vi göra istället om definitionerna är konserverande? Däremot finns några saker som lämnar ingen oberörd, som den allmänna ramen för våra tankar och handlingar. Idag är det en rad frågetecken som ska rätas ut. Ser håret ut som en hatt eller en utväxt? Caravaggio och Velvet Underground fungerar utmärkt ihop. Men det är klart, man behöver ju inte bete sig som ett svin bara för att man är begåvad. När det vi efterstävar samtidigt är långsam tid, med ett kvalitativt innehåll. Kvalitetstid.

Som alla andra veckor inleds denna med en stunds tyst meditation framför kontorets gemensamma inspirationsvägg. Hur är det med sexualiteten i vår tid egentligen? Hur fri är den? Det är dock knepigt med kvinnliga arkitekter. Idag gräver vi lite i det märkliga fenomenet Malmska valen och frågan om djur kan bli arkitektur. I morgontidningen vältrar sig en krönikör: ”feghet och blek kommersialism präglar upptakten till det nya decenniet.” Människans tid är så kort i jämförelse med världens oändliga tid. Kampen om tid. Verklighet och sanning framstår i alla fall som alltmer relativa begrepp. Ibland anklagas konsten för att vara smal, men förmodligen har konsten aldrig haft en så stor potential att vara angelägen för så många som idag. Att konstvärlden som vi känner den idag kommer att upphöra. Kanske är vi inte där ännu, och kanske blir det aldrig så drastiskt. Det är spännande, stimulerande men också slitsamt att verka i konstens öga. Barnet är med, omvärlden undrar hur det går till. Har på senare år intresserat mig för hjärnan och kommunikation. Är idag mer intresserad av urbana miljöer, men är alltid intresserad av hur Sverige andas i varje del. Visst man kommer köpa in till nybyggnationer, men de går ju upp och ner i antal. Det blev en högtidlig inledning på min sista blogg. Men vi har all anledning att tala allvar ibland om vår situation på jorden. I Oslo har man byggt en opera för fem miljarder kr och i Köpenhamn finns nu tre helt nya hus för opera, teater och konserter i samma prisklass.. Är det lyxproblem eller ... Det inger en känsla av trygghet och påminner om en tid då referensramarna var stabila och till synes konstanta. Fetischeringen av svunna tider är påtaglig. Som Bentley själv uttryckte det; "Under the microscope, I found that snowflakes were miracles of beauty; Jag har börjat bli allt mer övertygad om att socialdemokratin har ett stort finger med i spelet. På vägen snubblandes över märklig mänsklig historia och dess ännu märkligare nutid. Det luktar bluff om alltihopa. Vill man veta mer om Howard Stern kan man kolla filmen Private Parts från 1997. ”Never ever go into a winning situation and have to maintain that winning situation.”Det har verkligen hänt saker här på bara tio år, det ska bli så oerhört intressant att fortsätta följa denna utveckling under det nästa decenniet! Framtiden är alltså ett hopp just för att vi inte har den, inte äger den. Ok, nu kan jag inte fortsätta mer för nu borde jag försöka tvinga i mig en liten macka. marc broos almA löV museuM of E & u Paleis Oranjestraat TAWOTWS Take a Walk On The Wild Side CIA Center för Interactual Art + ASC Assocation för Social Contribution BiA Brothers in Art

Jag försöker att skriva klart en artikel. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag känner hela tiden en mild panik för att allt det viktiga ska vara nedtecknat i den kalender som jag inte råkar ha framför mig. Däremot finns det ett glapp mellan intryck och uttryck. Ett sånt behov kan jag verkligen känna, att möta det man ser virtuellt i verkligheten, tillsammans med andra och i det man konsumerar. Självklart har det med distributionsmöjligheter att göra. Kanske ska man bara låta allt hända av sig självt och styras av efterfråga och utbud. Nya tankar kan tänkas och där man kan ta in frågeställningar och diskussioner som är aktuella och har med staden man bor i att göra. Jag har ställt frågor kring relationer och samarbeten. Hur viktiga är arbetsplatser idag och vad vill vi göra där? Det finns mycket som är intressant och bra som händer, men som aldrig kommer fram. När jag arbetat med mina konstprojekt har jag tyckt att de är väldigt logiska och inte konstiga alls, men ser jag på dem lite från sidan har de lett till många bisarra situationer. Vilka branscher är det då som finns inom kulturella o kreativa näringar? Kreatörer förklarar en idé och produktion, oftast med en video. Ronald Reagan red in på världsscenen med fanan höjd om avregleringarnas tidevarv. Därefter sker en insamling av pengar till och med en viss summa eller en viss tid. ”We're focused on creative projects”. Jag håller precis på och smälter intrycken från årets vårsalong på Liljevalchs. Utställningen måtte ha varit en utmaning för vem som helst att montera. De till synes stabila maktförhållandena mellan konst och icke-konst och självklara hierarkierna som hade behärskat konsten i århundraden visade sig stå på lösa grunder. Som kritiker är det min uppgift att hela tiden utmana mina ingrodda potentiellt förblindande förväntningar. Detta visar på nödvändigheten att ställa frågan om vad konsten är om och om igen.. Detta innebär i själva verket att komma till insikt om saker och ting och uppnå ny kunskap, i en hegeliansk bemärkelse i alla fall. Man kan komma långt som självdestruktivt geni ibland.

marc broos alma löv museum of E & u Paleis Oranjestraat TAWOTWS Take a Walk On The Wild Side CIA Center för Interactual Art + ASC Assocation för Social Contribution, BiA Brothers in Art med kärlek

marc broos retknupnys assam

Historia

På konstnärsförbundets hemsidan sedan
7 år 21 veckor